I mars är det fortfarande lågsäsong på Abisko naturvetenskapliga station. Drygt tio forskare har varit på plats under vintern men antalet ökar successivt under våren.
Det är äntligen full fart på Abisko naturvetenskapliga station igen. Efter mer än två år av reserestriktioner blev sommaren 2022 en av de mest hektiska i forskningsstationens historia. Verksamheten har gått på högvarv sedan juni och trycket håller i sig september ut.
Abisko naturvetenskapliga station byggdes 1912 efter att forskningsstationen i Katterjokk brunnit ner. Året efter startades de meteorologiska mätningarna och sedan många år tillbaka samlas data på uppdrag av SMHI. Den över hundra år långa mätserien har kvalificerat mätstationen till en Centennial Observing Station, en utmärkelse som ges av den Världsmeteorologiska organisationen WMO. Nu har utmärkelsen uppmärksammats med en invigning.
Regeringen publicerade nyligen Sveriges strategi för den arktiska regionen. Som en av de åtta arktiska staterna vill regeringen stärka Sveriges engagemang i Arktis och bidra till att utvecklingen sker på ett fredligt och hållbart sätt. En av prioriteringarna i den arktiska strategin handlar om att Sverige ska ha en ledande position inom polarforskning.
Hösten 2019 spenderade Mats P. Björkman, forskare i ekosystemvetenskap vid Göteborgs universitet, två veckor vid den nya kanadensiska forskningsstationen Canadian High Arctic Research Station (CHARS). Forskningen skedde inom ett utbytesprogram mellan Sverige och Kanada.
Forskningsprogrammet Access Abisko är nu igång och temat för den första programomgången är globala förändringar och hållbarhet. Satsningen innebär att forskare från hela världen kan ansöka om att komma till Abisko naturvetenskapliga station för att forska inom ett tema under en treårsperiod. Syftet är att främja samarbeten mellan forskargrupper.
