Isbrytaren Oden i Norra ishavet. Foto: Martin Jakobsson

Tema: EURASIAN ARCTIC C4

Kopplingar mellan euroasiatiska grundhav och arktiska djupbassänger för klimat-kryosfär-kolkretslopp-miljöföroreningar, EURASIAN ARCTIC C4. Temat utvecklas inom ramen för Polarforskningsprocessen, sekretariatets stöd på programnivå, för att uppmuntra samarbete mellan vetenskapliga discipliner och även med policysfären. Temat beräknas pågå mellan 2021 till 2025.

Eurasian Arctic C4 bygger på resultaten från internationella forskningsexpeditioner och forskningsprogram under det senaste decenniet som International Siberian Shelf Study (ISSS) och den svensk-rysk-amerikanska SWERUS-C3, en forskningsexpedition i Norra ishavet som undersökte sambanden mellan klimat, kryosfär och kol (C3), samt IPCC:s specialrapport Havet och Kryosfären i ett Förändrat Klimat. Temat syftar till att adressera flera stora utmaningar inom klimatförändringar och aktuell forskning i Arktis: funktion, sammanlänkningar och respons från havet, biogeosfären och kryosfärssystemen under nuvarande och historiska klimatförändringar. Förutom expeditionen med IB Oden omfattar temat ett flertal landbaserade komponenter som fjärranalys, atmosfäriska observatorier, databasutveckling, avancerade molekylära/isotopanalyser och olika modelleringsaktiviteter.

Eurasian-Arctic C4 lägger redan från början en stark tonvikt på interaktioner mellan forskare och politiska beslutsfattare med planerade aktiviteter såsom en syntesrapport om observationsbaserade tillstånd för Tipping Points i polarhavet (till exempel kollapsande metanhydrater, allvarlig havsförsurning, minskande havsis, utsläpp av metan), policy briefs, informations- och diskussionsmöten samt bidrag till sessioner och utvärderingar som ska ge underlag till policybeslut för en hållbar utveckling.

Aktiviteter

Kommande expedition inom temat

Mellan augusti - september 2023 planeras en expedition inom EURASIAN ARCTIC C4 med IB Oden till Euroasiatiska Arktiska Oceanen och Transpolardriften. Tentativa forskningsfrågor för expeditionen inkluderar spridningen från shelfhaven till den inre djupbassängerna av CH4 (CO2 och N2O), organiskt material som kan härledas till permafrost, havsförsurning och föroreningar. Dessutom studeras destabilisering av gashydrater och metanutsläpp utmed kontinentalsluttningarna; effekterna av ökande Atlantifiering och sötvattensutflödena via floderna. En utlysning för deltagande i expeditionen beräknas öppna i slutet av 2021.

Bakgrund

  • 4 maj 2020: införande av Polarforskningsprocessen – ett nytt arbetssätt gällande infrastrukturstöd på programnivå.
  • 10 juni 2020: ett öppet webbinarium om Polarforskningsprocessen under ledning av Katarina Gårdfeldt och Johan Kuylenstierna genomfördes tillsammans med intresserade forskare.
  • 18 september 2020: en öppen temautlysning annonserades i våra kommunikationskanaler. Resultatet från utlysningen blev 7 temaförslag med totalt 102 unika sökande. Dessa kom från 29 institutioner fördelade på 9 länder.
  • November 2020: enskilda dialogmöten hölls mellan huvudförslagsställare och Polarforskningssekretariatet.
  • 23 november: en temaworkshop under ledning av Katarina Gårdfeldt och Johan Kuylenstierna genomfördes tillsammans med två representanter (inklusive huvudförslagställare) från respektive temaförslag.
  • 28 januari 2021: ett beslutsmöte hölls tillsammans med sekretariatets internationella expertgrupp. Till teman utsågs två förslag: EURASIAN ARCTIC C4 med huvudförslagställare Örjan Gustafsson och Birgit Wild, bägge vid Stockholms universitet, samt GEOEO med huvudförslagsställare Martin Jakobsson och Nina Kirchner, bägge vid Stockholms universitet. Temaförslaget ARTofMELT med huvudförslagsställare Michael Tjernström och Paul Zieger, bägge vid Stockholms universitet, antogs som projekt istället för tema.