Abisko naturvetenskapliga station. Foto: Anna-Karin Landin

Abisko naturvetenskapliga station

En viktig del av vår infrastruktur, här kan forskare arbeta i en subarktisk miljö med varierad natur – såväl topografiskt och geologiskt som klimatmässigt.

Klimatforskning i Abisko lockar forskare från hela världen

På forskningsstationen bedrivs en rad unika långsiktiga experiment som lockar forskare från hela världen. Varje år tar forskningsstationen emot omkring 200 forskare som studerar björkskogsområden, myrar, fjällheder, alpina och glaciärpåverkade områden, sjöar och vattendrag. Med hjälp av experiment kan forskarna bättre förstå hur ökade koldioxidhalter, UVB-strålning, mark- och lufttemperatur och snödjup påverkar ekosystemen och processerna i dessa system.

Inom de olika forskningsprojekten beaktas alla former av liv i närmiljön, från mikrober till turister, och med tidsperspektiv som varierar från hundratals miljoner år bakåt i tiden till olika framtidsscenarier.

Forskningsstationen är belägen i ett subarktiskt klimat cirka 20 mil norr om polcirkeln vid Abisko nationalpark i Kiruna kommun, nordvästra Lappland.

Tillgänglig för forskare, studenter och konferensdeltagare

På forskningsstationen har forskare, studenter och konferensdeltagare tillgång till bland annat laboratorier, växthus, försöksträdgårdar, mötesrum, föreläsningssalar, verkstäder, kök och boende. Som forskare har du också tillgång till fem fältstugor i närheten av stationen.

Dagmar Egelkraut och Niklas Rakos och tar vattenprover i Almbergarsjön. Foto: Anna-Karin Landin

Datasamling och miljöövervakning

Stationens datasamlingar sträcker sig tillbaka till 1913 och omfattar en mängd olika miljövariabler, till exempel klimat, snödjup och istäckets tjocklek och varaktighet på Torneträsk.

Miljöövervakningen bedrivs även inom områdena hydrologi, vattenkemi, flora och fauna samt fenologi, geomagnetism och atmosfärisk kolisotopsammansättning.

Så här gör du om du vill forska vid stationen

Om du vill forska eller arrangera en kurs eller konferens vid Abisko naturvetenskapliga station fyller du först i ansökningsformuläret på webbplatsen SITES GIS. Ansök senast 31 mars för att besöka stationen under den aktuella säsongen.

Läs mer om ansökningsprocessen

Forskningsstationens historia

Redan 1903 byggdes en forskningsstation i Katterjokk, ungefär 35 km väster om Abisko. När stationen brann ned 1910 byggdes en bättre forskningsanläggning i Abisko, där de meteorologiska observationerna och den naturvetenskapliga forskningen kunde inledas 1913.

Den nya forskningsstationen bestod av en träbyggnad och användes fram till 1970. Under stationens första tid, fram till andra världskrigets slut, gjordes undersökningarna under relativt primitiva förhållanden. Under årens lopp har stationen byggts ut för att kunna ta emot fler forskare och successivt har utrustningen moderniserats.

Sedan stationens begynnelse har lufttryck, temperatur, fuktighet, vindar och nederbörd observerats på forskningsstationen och idag finns unika samlingar med miljödata från över 100 års observationer. Det finns också en omfattande dokumentation av forskningsverksamheten i form av vetenskapliga publikationer.

Abisko naturvetenskapliga station

Presentation av Polarforskningssekretariatets forskningsstation i Abisko.

Abisko naturvetenskapliga station (pdf 2,7 MB, öppnas i nytt fönster)

Field Course Handbook, 2020

Polarforskningssekretariatets fältkurshandbok, Field Course Handbook, är skriven och framtagen av personal på Polarforskningssekretariatet i samråd med experter. Utgiven 2020. ISBN för tryckt upplaga, 978-91-519-5130-0, ISBN för digital version, 978-91-519-5131-7.

Field Course Handbook 2020 (pdf, 7 MB, öppnas i nytt fönster)