Sommaren 2026 reser forskare till Björnön i Barents hav för att undersöka fossil och sediment från en tid då livet på land genomgick stora förändringar. Expeditionen leds av forskare från Naturhistoriska riksmuseet och genomförs med operativt stöd från Polarforskningssekretariatet.
Hur ser livet ut under vattenytan? Vilka småkryp finns i skogen? Och varför har stationen gjort mätningar i Abisko i mer än hundra år? Det var några av de frågor som elever från förskoleklass till årskurs nio fick utforska när de besökte Abisko naturvetenskapliga station.
När isbrytaren Oden ger sig av till Arktis under expeditionen Canada–Sweden Arctic Ocean 2026 kommer gymnasieläraren Henrik Swärd att finnas med ombord som deltagare i expeditionens lärarprogram. För honom handlar expeditionen inte bara om att få uppleva forskningen på nära håll, utan också om att ta med sig kunskaper och erfarenheter hem till klassrummet.
Regeringen har presenterat en ny strategi för ett fredligt, säkert och hållbart Arktis. I strategin lyfts polarforskning fram som en strategisk resurs för Sverige, med betydelse för kunskapsuppbyggnad, internationellt samarbete och svensk närvaro i polarområdena.
I maj samlades Antarktisfördragets medlemsländer i Hiroshima, Japan, för det 48:e konsultativa mötet Antarctic Treaty Consultative Meeting (ATCM 48). Skyddet av biologisk mångfald och frågor kring den växande turismen i Antarktis stod högt på dagordningen. Särskild uppmärksamhet riktades mot kejsarpingvinen, som nyligen klassats som starkt hotad av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).
Den publika rapporten från den internationella arktiska tabletop-övningen CORE25-A har nu publicerats. Under övningen, som genomfördes i Stockholm i november 2025, deltog Polarforskningssekretariatet tillsammans med myndigheter, forskare och internationella aktörer för att diskutera resiliens, maritim infrastruktur och samverkan i Arktis.
Författaren och dramatikern Andreas Norman har blivit antagen till Polarforskningssekretariatets konstnärsprogram under expeditionen Canada-Sweden Arctic Ocean 2026 med isbrytaren Oden. I sitt författarskap rör sig Andreas Norman mellan dokumentärt material och skönlitteratur, ofta med fokus på människan i samtidens maktstrukturer och slutna miljöer.
Planeringen för det femte internationella polaråret (IPY-5), 2032–33, pågår nu internationellt. Polarforskningssekretariatet har fått ett regeringsuppdrag att initiera den svenska planeringsprocessen under 2026.
Planerar du att forska till havs under 2027? Forskare vid svenska lärosäten och forskningsorganisationer kan nu söka finansiering för fartygstid ombord på flera av Sveriges forskningsfartyg: KBV 181, Electra, Svea, Ocean Surveyor och Skagerak. Skicka in din ansökan senast 12 juni 2026.
Den 25 mars är det ett år sedan Researchdata.se lanserades som Sveriges nationella forskningsdataportal. Portalen, som drivs av Svensk nationell datatjänst (SND), syftar till att göra forskningsdata från olika vetenskapliga ämnesområden mer synliga och tillgängliga för sökning, delning och återanvändning.
IceCube är ett gigantiskt neutrinoteleskop med en unik placering djupt nere i glaciärisen nära Amundsen–Scott-basen vid Sydpolen. Nu, 15 år efter att anläggningen färdigställdes, genomförs en omfattande uppgradering under den antarktiska sommaren 2025/26. Sverige bidrar med bland annat kablar och utveckling av ny utrustning, och Polarforskningssekretariatet har stöttat arbetet genom logistiskt stöd och personal på plats vid Sydpolen.
Den 1 januari genomfördes övergången av Kristineberg marina forskningsstation till Polarforskningssekretariatet. Nu tar den anrika forskningsstationen vid Gullmarsfjorden nästa steg in i sin utveckling.
Göran Gustafssons Stiftelse för natur och miljö i Lappland har till syfte att främja vetenskapliga forskningsprojekt om natur, miljö och urbefolkning i landskapet Lappland. Anslag medges dock ej för lön eller overheadkostnader.
Katrin Lindbäck, forskare vid Mittuniversitetet, deltar i expeditionen iQ2300 2025/26 för att undersöka hur smältvatten lagras i Antarktis is – både inne i snön och i sjöar på ytan – och vad det betyder för isens stabilitet. Med radar och sensorer vill hon förstå hur dolda vattenreservoarer kan påverka sprickbildning, isrörelser och risken för kollaps, med konsekvenser för framtida havsnivåer.