Forskningsisbrytaren Oden på expedition till Ryderglaciären i nordvästra Grönland
Forskningsisbrytaren Oden på expedition till Ryderglaciären i nordvästra Grönland. Foto: Martin Jakobsson.

Tema: GEOEO

Temat Norra Grönland: Ett Jord-Hav-Ekosystem observatorium – GEOEO bygger på arvet från internationella forskningsexpeditioner, projekt och nätverk under det senaste decenniet som SWERUS-C3, Petermann 2015, Ryder 2019 och EU-PolarNet. Inom såväl temat som expeditionen kombineras fartygsbaserade och landbaserade projekt med fokus på kustområden som ligger i anslutning till de undersökta marina områdena. Temat beräknas pågå mellan 2022 till 2026.

Temat GEOEO syftar till att behandla vetenskapliga frågor som är inriktade på att förstå den marina kryosfärens dynamiska historia och påverkan på framtida klimatförändringar, inklusive konsekvenser för marina och markbundna ekosystem i Nordgrönland och intilliggande Norra ishavet, en av de minst kända regionerna på jorden. De kunskapsluckor som identifierats i specialrapporten från FN:s klimatpanel IPCC om havet och kryosfären i ett föränderligt klimat, har fungerat som ett motiv till GEOEO-temat. Det finns också en bredare koppling till sociala och politiska forskningsämnen som ekosystemhälsa och välbefinnande i Arktis, utmaningar i form av förändring och anpassning för kustnära arktiska och icke-arktiska samhällen, styrningsfrågor samt en ökning av resursutvinning i ett snabbt uppvärmande klimat.

En syntesrapport planeras att vara klar i slutet av den tematiska processen 2026. Den syftar till att ge ändamålsenlig vetenskaplig kunskap om forskningsresultatens konsekvenser för olika sociala och politiska frågor i beslutsfattandet.

Aktiviteter

Kommande expedition inom temat

Mellan augusti - september 2024 planeras en expedition inom GEOEO med IB Oden till Norra Grönland och det intilliggande Norra ishavet, inklusive Lincolnhavet. GEOEO-expeditionen kommer att vara tvärvetenskaplig. Detta kan exempelvis innebära datainsamling inom områdena arkeologi, biogeokemi, klimatologi och paleoklimatologi, ekologi och paleoekologi, geokemi, genomik, glaciologi, marin och markbunden geologi och geofysik, marin och markbiologi, oceanografi och paleokeanografi. Det tvärvetenskapliga tillvägagångssättet omfattar också numeriska studier av is-hav-atmosfär-geodynamiskt system, inklusive, men inte begränsat till, modellering av istäcke, modellering av havscirkulation, kopplad modellering av ishav. En utlysning för deltagande i expeditionen beräknas öppna i slutet av 2022.

Bakgrund

  • 4 maj 2020: införande av Polarforskningsprocessen – ett nytt arbetssätt gällande infrastrukturstöd på programnivå.
  • 10 juni 2020: ett öppet webbinarium om Polarforskningsprocessen under ledning av Katarina Gårdfeldt och Johan Kuylenstierna genomfördes tillsammans med intresserade forskare.
  • 18 september 2020: en öppen temautlysning annonserades i våra kommunikationskanaler. Resultatet från utlysningen blev 7 temaförslag med totalt 102 unika sökande. Dessa kom från 29 institutioner fördelade på 9 länder.
  • November 2020: enskilda dialogmöten hölls mellan huvudförslagsställare och Polarforskningssekretariatet.
  • 23 november: en temaworkshop under ledning av Katarina Gårdfeldt och Johan Kuylenstierna genomfördes tillsammans med två representanter (inklusive huvudförslagställare) från respektive temaförslag.
  • 28 januari 2021: ett beslutsmöte hölls tillsammans med sekretariatets internationella expertgrupp. Till teman utsågs två förslag: EURASIAN ARCTIC C4 med huvudförslagställare Örjan Gustafsson och Birgit Wild, bägge vid Stockholms universitet, samt GEOEO med huvudförslagsställare Martin Jakobsson och Nina Kirchner, bägge vid Stockholms universitet. Temaförslaget ARTofMELT med huvudförslagsställare Michael Tjernström och Paul Zieger, bägge vid Stockholms universitet, antogs som projekt istället för tema.