Utbytesprogram gav nya kontakter och forskningsidéer
Färdigpackad för fältarbete och jordprovtagning. Den totala vikten på hemresan uppgick till 98 kilo inklusive jordprover. Foto: Mats P. Björkman
Hösten 2019 spenderade Mats P. Björkman, forskare i ekosystemvetenskap vid Göteborgs universitet, två veckor vid den nya kanadensiska forskningsstationen Canadian High Arctic Research Station (CHARS). Forskningen skedde inom ett utbytesprogram mellan Sverige och Kanada.
– Jag sökte programmet för att vidga mina vyer och för att få en inblick i hur de mer permanenta permafrostområdena påverkas i ett framtida klimat. CHARS är dessutom beläget i ett område som inte ännu varit så påverkat av klimatförändringarna, vilket gjorde detta till en unik upplevelse, säger Mats P. Björkman.
Mikroorganismer viktiga i förståelsen för framtida klimat
Temperaturerna i Arktis ökar snabbare än någon annanstans i världen i och med den pågående klimatförändringen, vilket leder till att permafrost tinar i norr. Mats P. Björkmans forskning handlar om att förstå den långsiktiga förändringen av tinande permafrost och vad detta får för konsekvenser för de arktiska ekosystemen, men han studerar också den upptining som redan skett och där nya ekosystem tagit vid.
– Världens totala permafrost innehåller ungefär dubbelt så mycket kol som det idag finns kol i form av koldioxid i atmosfären. Vid ett varmare klimat förändras de mikrobiella processerna i marken och det kol och kväve som lagrats i permafrosten bryts ned snabbare, vilket eventuellt kan ge ökade utsläpp av koldioxid, metan och lustgas som följd.
– När permafrosten tinar öppnas dörren till en frys full med resurser för markens mikroorganismer. De stora frågorna är nu: Hur lätt är det att bryta ned denna föråldrade näring? Vad väljer markens mikroorganismer faktiskt att äta? Vilka mikroorganismer är det som specialiserat sig detta? Och kommer de att äta fortare under framtidens ännu varmare klimat?
Fick möjlighet till fältstudier i ny miljö
Under 2017 utlyste Polarforskningssekretariatet och Polar Knowledge Canada ett utbytesprogram för forskare tidigt i karriären. Syftet är att främja forskningssamarbetet mellan Sverige och Kanada, och att ge utvalda forskare en möjlighet att bedriva forskning på CHARS samt Abisko naturvetenskapliga station. Utbytesprogrammet gav Mats P. Björkman nya kontakter och uppslag till ny forskning.
– Under utbytet fick jag kontakt med många lokala forskare och skapade ett nätverk som kommer ha betydelse i framtiden. Jag kom hem med flera nya frågeställningar och framtida forskningsmöjligheter. Landskapet skiljer sig från de områden som jag tidigare har varit i och möjliggör andra typer av försök. Det var mycket inspirerande, avslutar Mats P. Björkman.
Under 2020 reser en kanadensisk forskare till Abisko naturvetenskapliga station för att bedriva forskning där.
Läs mer om forskaren
Canadian High Arctic Research Station (CHARS)
Forskningsstationen ligger i Cambridge Bay, Nunavut och drivs av Polar Knowledge Canada. CHARS kan stötta ett brett spektrum av forskningsbehov, allt från övervakning av ekosystem till DNA-analyser och urfolkskunskap. På campus finns bland annat kunskapsdelningscenter, teknikutvecklingscenter, mekaniska verkstäder och avancerade laboratorier.
Abisko naturvetenskapliga station
Abisko naturvetenskapliga station är en viktig del av Polarforskningssekretariatets infrastruktur för polarforskning. Forskningsstationen erbjuder forskare och studenter ett lättillgängligt sätt att arbeta i en subarktisk miljö med varierad natur – såväl topografiskt och geologiskt som klimatmässigt. På området finns laboratorier, växthus och försöksträdgårdar.
