Foto: Anna-Karin Landin

Data från Abisko naturvetenskapliga station

Vid Abisko naturvetenskapliga station har det gjorts mätningar av miljön sedan år 1913. Det sker även kontinuerlig datainsamling i den omgivande miljön, bland annat vid våra fältstugor. Nedan kan du ta del av öppna data via databaser eller via angiven kontaktadress.

Vid Abisko naturvetenskapliga station finns flera meteorologiska mätserier som är längre än hundra år. Vårt observatorium har utsetts till en Centennial Observing Station av Världsmeteorologiska organisationen (WMO) och ingår nu i ett världsomspännande nätverk av meteorologiska mätstationer med långa kvalitativa mätdata.

Platser för monitorering i Abisko

Interaktiv karta över mätplatser.

Skylt framför Abisko automatstation som visar utnämningen till Centennial Station av WMO.

Abisko automatstation (SMHI nr: 188790)

Meteorologiska data från Abiskos automatiska mätstation för åren 1985-1996 samt 2018 – pågående. Data lagras i SMHI:s system och görs tillgängliga via deras portal för öppna data. Parametrar: lufttemperatur, daggpunktstemperatur, nederbörd, relativ fuktighet, vindhastighet, vindriktning, molnighet, lufttryck och sikt.

Data från perioden 1996-2018 samt fler parametrar (soltid, instrålning, PAR och jordtemperaturer) finns tillgängliga via ANS-data@polar.se.

Abisko naturvetenskapliga station.
Abisko naturvetenskapliga station. Foto: Niklas Rakos.

Abisko manuella station (SMHI nr: 188800)

De manuella observationerna startade 1913. Lufttemperatur, nederbörd och snödjup är digitaliserade och tillgängliga via SMHI:s portal för öppna data. Arbetet med digitalisering fortgår och fler parametrar kommer publiceras fortlöpande. För frågor och tillgång till data, kontakta ANS-data@polar.se.

Vid Abisko naturvetenskapliga station finns mätningar från 1913.

Andra data från Abisko naturvetenskapliga station

Arbetet med digitalisering fortgår och fler parametrar kommer publiceras fortlöpande. För frågor och tillgång till data, kontakta ANS-data@polar.se.

Vattenprov hämtas från Miellejohka
Niklas Rakos hämtar vattenprov från Miellejohka. Foto: Anna-Karin Landin.

Miellejohka – Abisko

Miellejohka är en jokk som går mellan Lapporten, från sjön Čuonjájávri, 950 m över havet, till Torneträsk, 341 m över havet. Miellejohka är en del av SITES miljöövervakningsprogram.

Mätstation på fjället Nuolja.
Mätstation på fjället Nuolja. Foto: Gabriella Wagström.

Nuolja – Abisko

Nuolja är ett berg väster om Abisko med en topphöjd 1169 m över havet. Den meteorologiska stationen ligger vid trädgränsen.

Fältstuga och väderstation i Latnjajaure, Abisko.
Fältstugan och väderstationen i Latnjajaure. Foto: Niklas Rakos.

Latnjajaure – Abisko

Latnjajaure ligger i en alpin miljö, belägen väster om Abisko, 992 m över havet. Platsen nås med helikopter året runt, sommartid till fots och vintertid med snöskoter via Låktatjåkka.

Erik Lundin tar ett vattenprov i Almbergasjön.
Erik Lundin tar ett vattenprov i Almbergasjön. Foto: Niklas Rakos.

Almbergasjön – Abisko

Almbergasjön är en sjö som ligger cirka 14 km öster om Abisko, 380 m över havet. Almbergasjön är en del av miljöövervakningsprogrammet SITES. Här övervakar vi kemiska och fysikaliska parametrar i sjön samt kompletterande meteorologiska data.

Kontakta ans-data@polar.se för att få tillgång till data från Almbergasjön.

ICOS-stationen i Stordalen.
ICOS-stationen i Stordalen. Foto: Anna-Karin Landin

Stordalen – Abisko

Stordalen är en myr som ligger 10 km öster om Abisko. Myren består av sporadiska permafrostpalser, myrområden, kärr och sjöar. Stordalen är klassat som naturreservat och används flitigt för forskningsverksamhet. Stordalen är en del av miljöövervakningsprogrammen ICOS och SITES.

Om SITES

SITES, Swedish Infrastructure for Ecosystem Science, är en nationell infrastruktur för terrester och limnologisk fältforskning. SITES ska bidra till att attrahera och främja högkvalitativ forskning genom långsiktiga mätningar och experiment utförda i fält samt genom att tillgängliggöra data.

Kärnan i SITES är nio starka och välutvecklade fältforskningsstationer som representerar en rad svenska klimatzoner och naturtyper, inklusive jordbruksmark, skog, våtmarker, sjöar och vattendrag. SITES erbjuder forskare vid landets alla lärosäten och forskningsinstitut välfungerande och allmänt tillgängliga infrastrukturer för fältbaserad forskning. SITES driver flera långsiktiga mät- och datainsamlingsprogram vars resultat görs fritt tillgängliga.

Om ICOS

The Integrated Carbon Observation System, ICOS provides standardised and open data from more than 140 measurement stations across 13 European countries. The stations observe greenhouse gas concentrations in the atmosphere as well as carbon fluxes between the atmosphere, the land surface and the oceans. Thus, ICOS is rooted in three domains: Atmosphere, Ecosystem and Ocean.

How to cite data from ICOS Sweden

Data from ICOS Sweden stations are open under the Creative Commons Attribution 4.0 International License following the FAIR principles. We thus require a proper reference and citation of the ICOS data, using the exact citation (including the provided doi or pid) as provided by ICOS. If the main content of a scientific paper is based on data from ICOS Sweden stations, please, acknowledge the Swedish Research Council (SRC) who co-finances ICOS Sweden under the grant number 2019-00205 .

If using data from Abisko-Stordalen, please, acknowledge additionally the Abisko Scientific Research station (ANS).

We kindly ask you to inform the data providers, traceable through the metadata connected to the provided DOI or PID, when the data are used for publication(s), and to offer them the possibility to comment and/or offer them co-authorship or acknowledgement in the publication when this is justified by the added value of the data for your results.