‒ Placeringen av mätplatsen har varit i princip oförändrad sedan 1913. I ur och skur, dag efter dag gick observatörer ut för att läsa av de meteorologiska instrumenten. De allra första handskrivna observationsböckerna finns kvar än idag. Det är både historiskt, kulturellt och vetenskapligt värdefullt, säger Katarina Gårdfeldt, direktör för Polarforskningssekretariatet. 

Vid Abisko naturvetenskapliga station genomförs meteorologiska mätningar av vind, luft, soltid, snödjup, nederbörd, marktemperatur och strålning. De tidigaste uppgifterna om isläggningen och islossningen på Torneträsk har noterats i slutet av 1800-talet, men från 1913 finns en fullständig dataserie. 1917 började lövsprickningen noteras och 2003 utökades de fenologiska mätningarna, det vill säga studier av årstidsväxlingar.

Samarbete med SMHI

Polarforskningssekretariatet har länge utfört meteorologiska mätningar åt SMHI som kvalitetskontollerar, lagrar och tillgängliggör data samt inspekterar väderstationen i Abisko.

‒ Observationerna har stor betydelse för SMHI:s prognosarbete och för att kartlägga klimatförändringar, och det är väldigt viktigt med långa mätserier utan avbrott. Arktiskt klimat är extra påverkat av klimatförändringen. I Abisko är till exempel temperaturökningen drygt 50 procent större än det globala medelvärdet, säger Håkan Wirtén, generaldirektör för SMHI.

Viktigt för framtiden med fortsatta mätningar

De termometrar och instrument som användes för över 100 år sedan var av en annan standard är dagens, men av tillräckligt god kvalitet för att ge värdefull information om historiska förhållanden. Idag har mätmetoderna moderniserats och det mesta samlas in med automatik genom väderstationen i Abisko. Till de manuella observationerna hör fortfarande isläggningen och islossningen på Torneträsk samt kontroller av vattenstånden i Abiskojokken och Torneträsk.

‒ Abisko naturvetenskapliga station ligger i zonen med fläckvis permafrost, det vill säga ständigt frusen mark och en årsmedeltemperatur nära noll grader. Det gör att vi kan studera vad som händer med nordliga områden i tider av klimatförändring. De meteorologiska mätningarna vid Abisko naturvetenskapliga station är en del av det globala klimatpusslet, därför är det viktigt att fortsätta observationerna i 100 år till, avslutar Katarina Gårdfeldt.