Isbrytaren Oden i Norra ishavet. Foto: Martin Jakobsson

Synoptic Arctic Survey 2021

Under augusti-september 2021 planerar Polarforskningssekretariatet att genomföra expeditionen Synoptic Arctic Survey (SAS) i Arktiska oceanen med den svenska isbrytaren Oden. Det är en del av en internationell expedition där Oden är ett av ett tiotal forskningsfartyg som kartlägger den Arktiska oceanen under 2020, 2021 och 2022.

Forskarnas samordnade fältinsatser görs för att studera det arktiska ekosystemets status och förändring. Tillsammans kommer mätningarna att leda till en bättre förståelse för hur variationer i Arktiska oceanen är sammankopplade, hur kol- och ekosystemet reagerar på klimatförändringar, och hur kemiska och biologiska störningar i en region kan spridas till en annan. När vetenskapliga studier genomförs över flera arktiska regioner samtidigt, kan forskarna få en förståelse för systemens grundläggande strukturer och funktioner.

Snabba fakta

26 juli till 20 september, 2021

Område: Norra ishavet

Fartyg: Isbrytaren Oden

Antal institutioner: 14

Arbetspaket: 16

Expeditionskoordinator: Maria Samuelsson

Pressmeddelande: 30-årsjubileum för isbrytaren Oden på Nordpolen

Den 16 augusti kl 20.46 UTC kom den svenska isbrytaren Oden fram till Nordpolen för tionde gången. 

Intervjuer Synoptic Arctic Survey 2021

Möt expeditionens Chief Scientist, en lärarstipendiat och några av forskarna. 

Syfte

Den övergripande frågeställningen för SAS är ”Vad är det nuvarande tillståndet och vilka pågående förändringar sker i det marina Arktiska systemet?”.

SAS är organiserat kring tre större forskningsområden:

  • fysiska drivkrafter av betydelse för ekosystemet och kolcykeln.
  • ekosystemets respons
  • kolcykeln och havsförsurning

Expeditionens betydelse

Arktis är den del av vår planet som just nu påverkas mest av den globala uppvärmningen, vilket gör det till en viktig region att kartlägga. Förändringar i Arktis kommer att påverka människor, djur och växter i området, men det påverkar också hela vår planet. Den Arktisk oceanen är den ocean som är minst studerad samtidigt som den är av stor betydelse för jordens klimat.

SAS kommer att möjliggöra såväl teoretiska som kvantifierade prognoser genom att forskarna modellerar fysiska, biologiska och kemiska data. Detta kommer att utgöra ett viktigt underlag i framtida klimatmodeller och en ökad förståelse för idag relativt okända processer i ett Arktis som står under ständig förändring. Den data som samlas in under SAS kommer att ge en unik referenspunkt som gör att forskarna kan spåra klimatförändringar och dess effekter i Arktis under kommande år, decennier och århundraden. Såväl framtida generationer av polarforskare som beslutsfattare kommer att dra nytta av en sådan referenspunkt.

Tidsplan

Expeditionen startar 16 juli med en individuell karantän för deltagarna. Den 26 juli 2021 avgår isbrytaren Oden från Helsingborg och 2 augusti börjar observationerna i Norra ishavet. Beräknad återkomst till Helsingborg är 20 september 2021. 

Expeditionsrutt

Kartan visar det planerade undersökningsområdet för Odens del av expeditionen Synoptic Arctic Survey med åtta etapper (leg 1-8).

Information om etapperna

Etapp 1 (6 dagar)

Detta är en viktig transekt för observationer i centrala Arktiska havet eftersom den korsar havsryggar och havsbassänger och därmed olika oceanografiska regimer. Med avseende på tidigare studier är det av stort värde att passera Gakkel Ridge på en breddgrad på cirka 86°N där även den första 24-timmars isstationen (A) av totalt nio är planerad (se förklaring nedan). Etapp 1 sammanfaller med regionen där MOSAiC-expeditionen har passerat, vilket ger en möjlighet att ställa observationerna i ett tidsmässigt perspektiv. Det norska Nansen Legacy-projektet kommer också att bidra till SAS i denna region, vilket också möjliggör jämförelser med denna expedition. Den andra 24-timmars isstationen (B) är planerad vid Nordpolen och en tredje (C) på Lomonosovryggen.

Om isförhållandena och vädret tillåter kommer Oden regelbundet förankra i isen i samband med att nio 24-timmars isstationer ska installeras. Syftet med stationerna är att inventera fiskbeståndet i centrala Arktis, bland annat med hjälp av en specialdesignad håv som mäter tio meter i diameter.

Etapp 2 (1/2 dag)

Transekt som lämnar flanken mot Makarovbassängen på Lomonosovryggen in i den djupa Makarovbassängen för en 24-timmars isstation (D).

Etapp 3 (1 dag)

Transekt som rör sig över Makarovbassängen för en grundlig undersökning av bassängen och ta ytterligare en 24-timmars isstation (E) innan I/B Oden svänger tillbaka mot Lomonosovryggen.

Etapp 4 (knappt 2 dagar)

Denna transekt lämnar den djupa Makarovbassängen och kan under vägen eventuellt korsa en havsström som följer Makarovflanken på Lomonosovryggen med möjlighet att observera olika vattenegenskaper, dvs olika kolcykel- och produktivitetsregimer etcetera. I slutet av etapp 4 planeras en 24-timmars isstation (F) på Lomonosovryggen.

Etapp 5 (3 dagar)

Denna transekt följer ungefär Lomonosovryggen och observerar dess fysiska, kemiska och biologiska egenskaper. I slutet av denna etapp är positionen flexibel, men bör ligga nära Grönlands shelfis, helst i sluttningen. Om man kan nå regionen där Lomonosovryggen möter sluttningen kommer det att finnas potential att observera metangasläckage såväl som att observera egenskaperna hos gränsströmmen. Det kan också ge det första tillfället att kartlägga badymetrin och undersöka om det finns en djup kanal där vatten kan passera mellan den Eurasiska och Amerasiska bassängen.

Etapp 6 (4 dagar)

Oden passerar gränsströmmarna vilket ger en transekt mot Amundsenbassängen och avslutas med en 24-timmars isstation (G) i den djupa Amundsenbassängen.

Etapp 7 (2 dagar)

Denna transekt korsar området där det övre vattnet rinner från Amerasiska bassängen mot Framsundet mellan Svalbard och Grönland. Slutet av etapp 7 sker på den grunda Morris Jesup-platån på cirka 1000 m djup, där en 24-timmars isstation (H) är planerad.

Etapp 8 (2 dagar)

Denna transekt gjordes av Oden både 1991 och 2007, och det är mycket värdefullt om samma transekt kan täckas igen. Det täcker både vattnet som strömmar in och ut ur Norra ishavet via Framsundet och ger därmed nya uppgifter om de nuvarande förhållandena, samt information om potentiella förändringar när de nya uppgifterna jämförs med de historiska data. Den sista 24-timmars isstationen (I) planeras i tillströmningsområdet för atlantiskt vatten.

Forskningsdeltagare

Det svenska SAS-programmet består av 16 olika arbetspaket där alla projekt bidrar till olika delar av det internationella SAS-programmet. Totalt kommer 38 forskare vara ombord på Oden. Dessutom ingår ett flertal forskare som inte deltar i expeditionen (shore-based). Maria Samuelsson, maria.samuelsson@polar.se, kommer att vara Polarforskningssekretariatets expeditionskoordinator ombord.

Chief Scientist

Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet.
pauline.snoeijs-leijonmalm@su.se, tel: 08-16 42 46.

Deltagare Synoptic Arctic Survey 2021

I den svenska delen av Synoptic Arctic Survey deltar 39 forskare från 14 institutioner, varav sex svenska lärosäten. 

Samarbete med Sjöfartsverket

Polarforskningssekretariatet samarbetar med Sjöfartsverket för nyttjandet av isbrytaren Oden. Det framgångsrika samarbetet har utvecklat isbrytaren Oden till en av de främsta plattformarna i världen för forskning i polarområdena. 

Pressmeddelande: isbrytaren Oden genomför forskning i svårtillgängligt område

Forskningsexpeditionen Synoptic Arctic Survey som var planerad för 2020 fick skjutas fram på grund av pandemin. Nu inleds årets expedition med att 38 forskare sätts i karantän på ett hotell i Malmö den 16 juli.