Isbrytaren Oden
Isbrytaren Oden är en av världens mest kraftfulla icke-atomdrivna isbrytare och en av de främsta plattformarna för forskning i polarhaven.
Oden byggdes på Arendalsvarvet i Göteborg och sjösattes 1989. Fartyget var avsett att användas för isbrytning i Bottenviken vintertid och för olje- och gasutvinning i Arktis sommartid. När det senare uppdraget inte realiserades började Polarforskningssekretariatet hyra isbrytaren för polarexpeditioner.
Sedan 1991 har Polarforskningssekretariatet, i samverkan med Sjöfartsverket, regelbundet genomfört forskningsexpeditioner med Oden i polarområdena. Den 7 september 1991 nådde isbrytaren Nordpolen som första icke-atomdrivna fartyg. I augusti 2021 besökte Oden Nordpolen för tionde gången. Under fem säsonger har isbrytaren även arbetat i Antarktis, inom ramen för ett svensk-amerikanskt forskningssamarbete.
Fartyget har med stor framgång använts för såväl maringeologi och oceanografi som ekologisk forskning och atmosfärforskning i Arktis och Antarktis.
Forskningsplattformen Oden
Under åren har Oden kontinuerligt utrustats för att möta forskningens behov. Installationer ombord har finansierats med sekretariatets egna anslag samt genom externa medel, till exempel från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Vetenskapsrådet, svenska universitet och internationella samarbeten. Några av dessa investeringar handlar om uppgraderade instrument för kartering av havsbotten, vinsch med fiberoptikkabel för provtagning på tusentals meters havsdjup och förbättrade system för satellitkommunikation och meteorologiska prognoser.
Den stora flexibiliteten med forskningscontainrar, laboratorier och vinschar gör att forskare inom många olika discipliner kan utnyttja fartyget. Inför varje expedition anpassas även Oden för att kunna ta ombord expeditionsspecifik utrustning. Förutom laboratoriehuset på fördäck finns en rad forskningscontainrar som kan justeras efter forskarnas behov. Containrarna är inredda och har anslutningar för vatten, avlopp, tryckluft och el. I den fasta utrustningen på Oden finns bland annat dragskåp, renluftsanläggning, kylar och frysar (även -80 °C), gasledningar och havsvattenintag. Ett flerstråligt ekolod (multibeam echosounder) möjliggör 3D-kartering av havsbotten.
Under forskningsexpeditioner insamlas kontinuerligt meteorologiska och oceanografiska data samt skeppsdata. Dessa är tillgängliga för forskarna under expeditionen samt efteråt när de publiceras i publika databaser. Läs mer om öppna data från Oden på denna sida.
Oden ägs av Sjöfartsverket. Polarforskningssekretariatet företräder isbrytaren i vetenskaplig verksamhet i nationella och internationella sammanhang.
Effektiv isbrytning
Oden har en mycket god framkomlighet i svår is tack vare den speciella designen med den breda fören, skrovets form, iskniv, propellrar i dysor och extra stora roder. Vattenspolning vid fören minskar fartygets friktion mot isen, och ett system för att kränga fartyget i sidled underlättar framkomligheten ytterligare.
Huvudmaskineriet består av fyra motorer i ett dieselmekaniskt system med en effekt på 24 500 hästkrafter. De två propellrarna, inbyggda i dysor, har en diameter på 4,5 meter, dimensionerade för att klara isbelastningen i polarhaven.
Sjöfartsverkets faktablad om isbrytaren Oden
Tentativ tidtabell för IB Oden
År | Expedition | Geografiskt område | Partners | Förkortning |
---|---|---|---|---|
2024 | North Greenland Earth-Ocean-Ecosystem Observatory | Norra Grönland | Polar, öppen för partners | GEOEO, Polarforskningsprocessen |