Isbrytaren Oden
Isbrytaren Oden är en av världens mest kraftfulla icke-atomdrivna isbrytare. Redan under konstruktionen förbereddes isbrytaren även för forskning i polarområdena. Oden har kontinuerligt anpassats ytterligare för forskningsuppgifter och är idag en av de främsta plattformarna för forskning i polarhaven.
Polarforskningssekretariatet och Sjöfartsverket har i samverkan sedan 1991 regelbundet genomfört forskningsexpeditioner med Oden i polarområdena. Den 7 september 1991 nådde isbrytaren Nordpolen, som första icke-atomdrivna fartyg. I augusti 2021 besökte Oden Nordpolen för tionde gången. Under fem säsonger har isbrytaren även arbetat i Antarktis, inom ramen för ett svensk-amerikanskt forskningssamarbete.
Den stora flexibiliteten med forskningscontainrar, laboratorier och vinschar gör att forskare inom många olika discipliner kan utnyttja fartyget utifrån sina behov. Fartyget har med stor framgång använts för såväl maringeologi och oceanografi som ekologisk forskning och atmosfärforskning i Arktis och Antarktis.
Effektiv isbrytning
Oden har en mycket god framkomlighet i svår is tack vare den speciella designen med den breda fören, skrovets form, iskniv, propellrar i dysor och extra stora roder. Vattenspolning vid fören minskar fartygets friktion mot isen, och ett system för att kränga fartyget i sidled underlättar framkomligheten ytterligare.
Huvudmaskineriet består av fyra motorer i ett dieselmekaniskt system med en effekt på 24 500 hästkrafter. De två propellrarna, inbyggda i dysor, har en diameter på 4,5 meter, dimensionerade för att klara isbelastningen i polarhaven.

Forskningsplattformen Oden
Inför varje forskningsexpedition anpassas Oden för olika typer av vetenskaplig utrustning som forskarna behöver ta ombord. Forskningscontainrarna har anslutningar för vatten, avlopp, tryckluft och el.
Laboratoriehuset på fördäck är utformat för att kunna användas för olika forskningsändamål och inredningen anpassas efter specifika behov. I den fasta utrustningen finns bland annat dragskåp, renluftsanläggning, kyl och frys (även -80 °C), gasledningar och havsvattenintag. Ett flerstråligt ekolod (multibeam) möjliggör 3D-kartering av havsbotten.
Under forskningsexpeditioner insamlas kontinuerligt navigations- och meteorologiska data som lagras på fartygets dataservrar och är tillgängliga för forskarna under och efter expeditionen.
Samarbete
Polarforskningssekretariatet och Sjöfartsverket har genom ett framgångsrikt samarbete utvecklat isbrytaren Oden till en av de främsta plattformarna i världen för forskning i polarområdena.
Polarforskningssekretariatet företräder isbrytaren Oden i vetenskaplig verksamhet i nationella och internationella sammanhang.
Sjöfartsverkets faktablad om isbrytaren Oden

Isbrytaren Oden – en unik forskningsplattform
Broschyr om isbrytaren Oden (pdf 1,4 MB, öppnas i nytt fönster)
Tentativ tidtabell för IB Oden
År | Expedition | Geografiskt område | Partners | Förkortning |
---|---|---|---|---|
2022 | Uppskjuten: Arctic Ocean Paleoceanography | Lomonosovryggen | Polar, ECORD | ArcOP 2022 |
2023 | Atmospheric rivers and the onset of sea-ice melt | Norra ishavet | Polar, öppen för partners | ARTofMELT, Polarforskningsprocessen |
2023 | Planering stoppad: Eurasian-Arctic shelf-basin interactions of climate-cryosphere-carbon-contaminants | Euroasiatiska Arktis och transpolära driften | Polar | EURASIAN ARCTIC C4, Polarforskningsprocessen |
2024 | North Greenland Earth-Ocean-Ecosystem Observatory | Norra Grönland | Polar, öppen för partners | GEOEO, Polarforskningsprocessen |