Lyckad workshop blev startskottet för Access Abisko
Forskningsprogrammet Access Abisko är nu igång och temat för den första programomgången är globala förändringar och hållbarhet. Satsningen innebär att forskare från hela världen kan ansöka om att komma till Abisko naturvetenskapliga station för att forska inom ett tema under en treårsperiod. Syftet är att främja samarbeten mellan forskargrupper.
– Det känns väldigt roligt att vi äntligen är igång med Access Abisko. Tanken är att skapa arenor för dialog och samarbeten, likt det som sker på en fartygsexpedition. Vi hoppas programmet bland annat ska locka forskare tidigt i karriären, exempelvis så är programlängden satt till tre år vilket borde passa doktorander, säger Magnus Augner, enhetschef för landbaserat forskningsstöd vid Polarforskningssekretariatet.
Nyligen hölls en inledande workshop i Abisko för de forskare som antagits till Access Abisko. Målsättningen var att tillsammans skapa en process som känns konstruktiv för de deltagande forskarna.
– Första omgången av Access Abisko är något av en pilot, där både forskarna och de som arbetar vid forskningsstationen lär sig under arbetets gång. Under workshopen så hade vi en bra dialog där forskarna i de tre olika projekten snabbt hittade områden att samarbeta inom. Allt känns väldigt spännande, dels kommer de enskilda projekten att komma med resultat, men det vi ännu inte vet är vad vi tillsammans kan komma fram till.
– Under 2021 kommer vi att göra en utlysning gällande möjliga teman för nästa omgång som startar 2023. Redan nu skulle jag vilja uppmuntra de som är intresserade av programmet att fundera på vilket tema de skulle vilja se för nästa omgång av Access Abisko, avslutar Magnus Augner.
Möt några av forskarna inom Access Abisko
”Vi vill förstå riskerna med kvicksilver i alpina jordar”
En av forskarna som deltar i Access Abisko är Sofi Jonsson, biträdande lektor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms Universitet. Hennes forskning handlar om att förstå vad som händer med det kvicksilver som finns lagrat i alpina miljöer tinar, eller när nya arter, i detta fall maskar, koloniserar jorden.
– För dessa processer vill vi förstå vilken risk kvicksilvret utgör för människors och djurs hälsa. Det finns idag bristfällig kunskap om vad som kan hända med detta kvicksilver när marken tinar. Tidigare forskning har visat att mer kvicksilver tar sig till sjöar och vattendrag under varmare perioder. Däremot är det oklart hur mycket av detta kvicksilver som tas upp av organismer. Det har också visats att de vattensamlingar som bildas då marken ”kollapsar” på grund av upptiningen leder till ökad bildning av metylkvicksilver, en kemisk form av kvicksilver som utgör en större risk för människa och miljö än den huvudsakliga form av kvicksilver som lagras i alpina jordar.
Att få komma till Abisko och bedriva forskning ser Sofi Jonsson som en fantastisk möjlighet och hon ser fram emot att undersöka processerna där tillsammans med sin forskargrupp.
– Det är en miljö där vi redan idag ser effekterna av mänskliga bosättningar och ett varmare klimat, med introduktion av nya arter och tinande permafrost. Det är förstås också roligt att få chansen att arbeta i en så pass vacker miljö.
“Jag ser fram emot inspirerande dialoger”
Marco Eimermann, forskarassistent vid geografiska institutionen, Umeå universitet, leder en av forskargrupperna i Access Abisko. I projektet ska forskarna undersöka hur soft-mobility, det vill säga icke-motoriserad transport som promenader, cykling och längdskidåkning, bidrar till bättre sociala möten och integration av människor med olika bakgrunder.
– Mer konkret kommer vi att titta på bakgrunden och genomförandet av ett vintersportevenemang, flödena av lokala och externa deltagare, arrangörer och åskådare i samband med evenemanget och vilka sociala synergier eller spänningar som kan uppstå, säger Marco Eimermann.
Han ser projektet som en fantastisk möjlighet att få komma till Abisko naturvetenskapliga station och forska tillsammans med kolleger som också intresserar sig för hur kombinationen av glesbygd, turism, livsstilsmigration och naturbaserad integration kan underlätta positiva sociala möten.
– Jag tror och hoppas att projektet kan skapa en bra bas för framtida studier i avlägsna och glest befolkade områden, och att vi i vårt team kan bidra till hållbarhetsstudier i Arktis ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Det känns spännande att få arbeta tillsammans med samhällsvetare som har en bakgrund inom arkitektur och fysioterapi samt kunna samarbeta med naturvetare i de andra forskargrupperna.
“Jag har alltid känt mig hemma i norr”
Den tredje forskargruppen kommer att undersöka hur naturens icke-materialistiska värden påverkar människors välbefinnande i Abisko, och vilken betydelse dessa värden har för politiska beslut gällande globala förändringar.
– Jag har alltid känt mig hemma i norr och i naturen, så det är ett privilegium att komma och bo och arbeta i Abisko, säger Friederike Gehrmann, postdoktorand vid Umeå universitet.
Hennes forskargrupp består av människor från olika discipliner och länder och detta har redan utmanat dem att ändra sina perspektiv.
– Jag ser fram emot att vidga mitt perspektiv utöver den naturvetenskapliga forskning som är så bekant för mig och titta på naturens roll från en mer mänsklig, intuitiv vinkel. Jag hoppas att människorna snarare än att göra forskning själv och mäta saker, som jag gör inom växtbiologi, lär mig vad naturen betyder för dem.