Många forskare har sett fram emot att återuppta fältarbetet vid Abisko naturvetenskapliga forskningsstation efter Covid-19-pandemin. Långsiktiga projekt följs upp och nya startas. De senaste månaderna har drygt 70 forskningsprojekt engagerat praktikanter, fältassistenter, studenter och forskare från tolv länder och tre kontinenter.

Projekten har täckt många olika forskningsområden. Några av dessa är biogeokemi, växt- och markekologi, mikrobiologi, entomologi, limnologi, hydrologi, modellering och fjärranalys.

‒ Stationen har varit fullbelagd större delen av årets fältsäsong. Trots några smärre Covid-utbrott har stämningen varit god. Det är väldigt skönt att pandemin i princip är över, säger Magnus Augner, chef för Abisko naturvetenskapliga forskningsstation.

Miljöövervakning i Abisko

De långsiktiga miljöövervakningsprogrammen ICOS (övervakning av växthusgaser) och SITES (övervakning av sjöar, vattendrag och ekosystem) som bedrivs vid Abisko naturvetenskapliga station har också fortsatt. Bland annat har en ny boj installerats i Miellejohka som ska ge bättre mätningar.

‒ Vattennivån i Miellejohka varierar med nästan två meter under ett år. De känsliga sensorerna kan ta stryk när vattenflödet blir för stort. Det blir också svårare att jämföra data när sensorernas djup varierar med jokkens vattennivå, säger Niklas Rakos, forskningsingenjör vid Abisko naturvetenskapliga forskningsstation, och fortsätter:

‒ Den nya installationen har en boj som håller sensorn på ett konstant djup. Samtidigt hålls sensorernas kablar sträckta av en konstant belastad fjäder. Därigenom hoppas vi få mer jämförbara mätningar och samtidigt kunna förlänga säsongen för mätning av koldioxid och syrgas i vattnet.

I oktober minskar intensiteten vid station men forskningen fortsätter under hela året och en spännande vintersäsong väntar.