Sekretariatets årliga konferens, Polarforum, fick på grund av pandemin hållas helt digitalt, den här gången med Luleå tekniska universitet som värd. Förutom information om forskningsstöd så presenterade forskare, under tre olika sessioner, intressanta föredrag om aktuell forskning i polarområdena.
I dokumentären Arktisexpeditionen får lyssnarna följa den svenska marinbiologen Pauline Snoeijs Leijonmalms forskningsarbete i det arktiska vintermörkret. Under tre månader deltog hon på världens största polarexpedition MOSAiC.
Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet, var med på den första etappen av fem under polarexpeditionen MOSAiC. Ett starkt minne är när den tyska forskningsisbrytaren RV Polarstern förankrades vid ett isflak för att driva med packisen i Norra ishavet under ett år.
Efter 389 dagar avslutades den största Arktisexpeditionen genom tiderna. Under måndagen den 12 oktober återvände den tyska forskningsisbrytaren Polarstern till sin hemmahamn i Bremerhaven.
Under 2018 genomfördes forskningsexpeditionen Arctic Ocean med isbrytaren Oden. Ett av målen för forskningen ombord handlade om att förstå hur moln bildas i Arktis. Med hjälp av data som samlades in under expeditionen publicerar nu forskare vid bland annat Stockholms universitet och schweiziska EPFL en artikel i Nature Communications.
Salar Karam, doktorand i oceanografi vid Göteborgs universitet, deltar i den femte och sista etappen av Arktisexpeditionen MOSAiC som leds av Alfred-Wegener-Institut. Under drygt en månad har han samlat in data för att ta reda på mer om uppvärmningen av det arktiska djuphavet. Salar Karam är den enda svenska MOSAiC-forskare som både fått uppleva två veckors karantän i Tyskland, ett besök till Nordpolen och forskningsexpeditionens ettårsdag.
Regeringen publicerade nyligen Sveriges strategi för den arktiska regionen. Som en av de åtta arktiska staterna vill regeringen stärka Sveriges engagemang i Arktis och bidra till att utvecklingen sker på ett fredligt och hållbart sätt. En av prioriteringarna i den arktiska strategin handlar om att Sverige ska ha en ledande position inom polarforskning.
Temautlysning är det första steget inom Polarforskningsprocessen (PFP). Avsikten är att ge forskare möjligheten att föreslå tema för kommande större polarexpeditioner. Prioriterade förslag kommer sedan att bearbetas vidare till färdiga expeditionstema tillsammans med andra forskare och Polarforskningssekretariatet. Ett tema ska kunna inrymma forskningsfrågor från olika discipliner och ska kunna mynna ut i en syntesrapport.
Elva forskare från Stockholms universitet och Göteborgs universitet ska delta på en expedition till Östsibiriska arktiska havet där de ska studera utsläpp av växthusgaser från tinande permafrost, något som kan påskynda den globala uppvärmningen. Expeditionen är en del av International Siberian Shelf Study (ISSS), ett svensk-ryskt samarbete som sträcker sig femton år tillbaka i tiden.