“Jag lämnar MOSAiC med känslan av att ha slutfört något stort”

Patric Simões Pereira, postdoktor vid Göteborgs universitet.

Patric Simões Pereira, postdoktor vid Göteborgs universitet, är nu på väg tillbaka från den internationella forskningsexpeditionen MOSAiC där han under sex månader studerade halogenerade organiska föreningar.

Hur var det att vara en del av MOSAiC under så lång tid?

– Min resa började för fem månader sedan när isbrytaren Kaptain Dranitsyn den 13 december äntligen nådde den tyska forskningsisbrytaren Polarstern efter två veckors kamp mot den arktiska isen. Då var det helt mörkt och det tog tre månader innan vi såg solen på himlen. De två etapper jag deltog på såg helt annorlunda ut. Medan etapp två kännetecknades av ett stabilt isflak med hårdare arbetsförhållanden utomhus på grund av mörkret samt kallare och blåsigare förhållanden, var det under den tredje etappen som vårt isflak började brytas sönder på grund av naturliga förhållanden.

Kan du kort beskriva den forskning du genomförde?

– Mitt syfte med denna expedition var att studera klimataktiva föreningar som produceras naturligt i Arktis och interagerar med atmosfären. Mer exakt studerar jag halogenerade organiska föreningar eller halokarboner. Namnet halokarboner kanske inte säger så mycket för de flesta, men de påverkar atmosfärens kemi och har bland annat förmågan att reagera med ozon och producera aerosoler (små partiklar som är finfördelade i en gas).

– Trots att halokarboner är en viktig del av Arktis, med en ännu större roll nu när omfattningen av det arktiska istäcket minskar på årsbasis, vet vi inte mycket om dem, hur de bildas och hur de rör sig mellan havet, isen och atmosfären. För att lära mig mer om halokarboner samlade jag många prover, främst i form av iskärnor. Och inte bara en typ av is, utan från alla olika iskategorier som finns och som vi kan få tag på. Iskärnorna togs sedan tillbaka ombord för vidare analys.

Vad betydde solens återkomst, personligen och vetenskapligt?

– Under några veckor innan solen visade sig ovanför horisonten tändes den arktiska himlen av en vacker skymning. När solen kretsade runt omkring oss strax under horisonten fick himlen en magnifik rödaktig skugga, som fyllde alla med vördnad. På vetenskaplig nivå var solens återkomst väntad. Solen är central för det arktiska klimatet och ekosystemen, och forskarna under etapp tre var definitivt beredda efter att ha tagit med sig många nya instrument och kunskaper för att fånga denna övergång.

Vilka var utmaningarna?

– Säkerheten har högsta prioritet under en expedition och alla fältarbeten planeras väl. Till exempel så kontrollerade vi ständigt varandra så att ingen fick frostskador i ansiktet eller händerna. När vårt isflak bröts upp i början av mars hamnade några av våra instrument i riskzonen. Det krävde att vi agerade snabbt men det begränsade även tillgängligheten till våra provtagningsplatser. Pandemin och de åtgärder som följde av detta hade en direkt inverkan på vår expedition, vilket resulterade i att rotationen av forskare till etapp fyra försenades på grund av säkerhetsskäl.

Vad händer nu?

– Expeditionen har motsvarat alla mina förväntningar, både på en vetenskaplig och på en personlig nivå. Jag hade en fantastisk och oförglömlig tid i Arktis omgiven av otrolig natur och fantastiska människor. Ännu viktigare är att vi har samlat omfattande och unika data under hela denna tid som onekligen kommer att göra det möjligt för oss att förstå det arktiska klimatet bättre än någonsin. Våra prover kommer från såväl djupt som grunt havsvatten, olika typer av is och genom kontinuerliga mätningar av atmosfären. Det kommer att ta flera månader, till och med år, att bearbeta all data och relatera dem till andra datauppsättningar. Jag känner att jag har uppnått mitt uppdrag och kan nu lämna isflaket med känslan av att ha slutfört något stort och användbart.

När åker du hem?

– Efter en period av osäkerhet på grund av den pågående pandemin försenades vår hemresa med två månader. Nuvarande plan är att utföra rotationen i Svalbard i slutet av maj för att sedan återvända till Bremerhaven, Tyskland, i början av juni. När jag anländer till Tyskland fortsätter jag sedan min resa till Göteborg.

Något du vill tillägga?

– Det har varit en otrolig möjlighet att vara här, ett särskilt tack till Polarforskningssekretariatet för att de stöttar min forskning och till min kollega och projektledare Katarina Abrahamsson som jag ser fram emot att arbeta tillsammans med nu när vi ska analysera all data. Jag är också tacksam för min familj och vänner, och särskilt min partner Sofia, för all deras uppmuntran och stöd under den här långa resan!

Om MOSAiC

Inom MOSAiC-expeditionen kommer experter från 20 länder att studera Arktis under ett helt år. Därför har den tyska isbrytaren Polarstern förankrat i ett isflak för att driva över Norra ishavet från hösten 2019 till hösten 2020. MOSAiC samordnas av Alfred Wegener Institute, Helmholtz Center for Polar and Marine Research (AWI). I projektet arbetar över 80 vetenskapliga institut tillsammans i ett forskningskonsortium. Expeditionens totala budget är över 140 miljoner euro. Läs mer om expeditionen på www.mosaic-expedition.org och följ Polarsterns position och arbetet ombord genom www.follow.mosaic-expedition.org.

Polarforskningssekretariatet stödjer fem forskningsprojekt inom MOSAiC. De lärosäten som är representerade är Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet. Läs mer på polar.se

Publiceringsdatum: 26 Maj 2020