Kan du berätta lite om ditt forskningsprojekt?

– Projektet handlar om att förstå mikroorganismerna i centrala Norra ishavet och deras förmåga att använda och producera olika kväve- och kolföreningar. För närvarande vet vi väldigt lite om den ”mat” som mikroorganismer i centrala Arktis konsumerar och de biprodukterna som de producerar – särskilt under senhöst, vinter och tidig vår. Syftet med projektet är att svara på frågor och testa hypoteser angående de förändrade mikrobiella metabolismerna under en årscykel – från oktober 2019 till oktober 2020 – eftersom säsongsövergångar och miljöförhållanden förändras avsevärt.

Varför är din forskning viktig?

– Mikroorganismernas aktivitet i alla marina miljöer driver cykliska element som är nödvändiga för liv. Två av dessa element är kväve och kol. Att undersöka hur mikroorganismer bearbetar olika föreningar som innehåller kväve och kol under en årscykel, gör det möjligt för forskare (till exempel mikrobiella ekologer, biogeokemister och modellerare) att kvantifiera förbrukningen och produktionen av dessa föreningar, identiteten på de involverade organismerna och förstå skillnader i dessa processer när miljöförhållandena förändras säsongsmässigt.

– Att besvara dessa frågor är särskilt kritiskt för centrala Arktis, där snabba förändringar i fysiska och kemiska förhållanden kan störa flödet av kväve och kol och därmed strukturen i biologiska samhällen som är beroende av dessa element. Utan baslinjedata och grundläggande information om det flöde av kväve och kol som drivs av mikroorganismer, blir det svårt att förutsäga och förutspå effekterna av förändrade miljöregimer hos biologiska samhällen i Arktis.

MOSAiC ger forskare en möjlighet att bedriva årslånga projekt i centrala Arktis. Utan det ramverk, den organisation och det logistiska stöd som MOSAiC erbjuder skulle en sådan forskningsexpedition vara oerhört svår, om inte omöjlig, att genomföra.

Hur kan MOSAiC stötta din forskning?

– MOSAiC ger forskare en möjlighet att bedriva årslånga projekt i centrala Arktis. Utan det ramverk, den organisation och det logistiska stöd som MOSAiC erbjuder skulle en sådan forskningsexpedition vara oerhört svår, om inte omöjlig, att genomföra.

– Ur ett mer personligt perspektiv ger MOSAiC en fantastisk möjlighet att undersöka nya forskningsfrågor och testa spännande hypoteser relaterade till mikrobiell ekologi och biogeokemi. Möjligheten att arbeta med ledande polarforskare är verkligen enastående.

Hur förbereder du dig?

– Förberedelserna startade så snart jag rekryterades till projektet och genomförde en strålningskurs i Tyskland. Jag har också deltagit i många projektmöten för att förfina experimentella strategier.

– Jag har gjort omfattande medicinska undersökningar och nu måste jag säkerställa att jag förblir frisk. Den nuvarande pandemin komplicerar det hela. Jag behöver också vara mentalt beredd att vara på en isbrytare, separerad från civilisationen, i flera månader. Men min extroverta person kommer ha många forskare och besättningsmedlemmar på Polarstern att prata med!

Vad ser du mest fram emot?

– Jag deltar i MOSAiC-expeditionen juni till augusti och kommer att uppleva en av mina favoritsaker i livet: 24-timmars solljus i Arktis. Solens ljusstyrka förstärks av den omgivande havsisens reflekterande egenskaper (Albedoeffekten). Jag är (i hemlighet) delvis en ”tropisk växt” som kräver överflödigt solljus för att överleva. Spännande vetenskapliga samarbeten kan uppstå nästan var som helst, men 24-timmars solljus och havslandskap intensifierar energi och inspiration!

Forskningsprojektet Säsongsväxlingar av metaboliska funktioner i sympagiska och pelagiska mikrobiom i centrala Norra ishavet, med tonvikt på kol- och kvävecykeln leds av Pauline Snoeijs-Leijonmalm, professor i marin ekologi vid Stockholms universitet och Stefan Bertilsson, professor vid Statens lantbruksuniversitetet. I forskningsprojektet ingår också Anders Torstensson vid Uppsala universitet som för närvarande befinner sig på Polarstern.