Rysk-svensk expedition ska studera utsläpp av växthusgaser

Det ryska forskningsfartyget Akademik M. Keldysh. Foto: PP Shirshov Institute of Oceanology.

Elva forskare från Stockholms universitet och Göteborgs universitet ska delta på en expedition till Östsibiriska arktiska havet där de ska studera utsläpp av växthusgaser från tinande permafrost, något som kan påskynda den globala uppvärmningen. Expeditionen är en del av International Siberian Shelf Study (ISSS), ett svensk-ryskt samarbete som sträcker sig femton år tillbaka i tiden.

Undersöker mekanismer bakom utsläpp

Utsläpp av växthusgaser från tinande permafrost i ett allt varmare Arktis är en av de viktigaste osäkerheterna i de globala klimatprognoserna. Under expeditionen ska forskarna undersöka vilka mekanismer som styr utsläppen av växthusgaser från den Östsibiriska kontinentalsockeln (ESAS), en mycket känslig samt svåråtkomlig del av Arktiska havet. Med hjälp av dessa data kommer forskare att kunna förbättra globala klimatmodeller som är viktiga för att samordna det mänskliga svaret på klimatförändringarna.

– ESAS är världens största och mest grunda kusthav på över två miljoner kvadratkilometer och med ett genomsnittligt djup på bara 58 meter. Forskare tror att den utgör mer än 60 procent av den globala permafrost som finns under vatten. Vi kommer att analysera koncentrationerna av växthusgaserna metan, koldioxid och dikväveoxid i vattnet och luften samt samla prover för isotopanalyser som gör det möjligt för oss att skilja på olika växthusgaskällor. Regionen är också utsatt för försurning av havet vilket hotar den naturliga faunan, säger Birgit Wild.

Historia av framgångsrika expeditioner

Expeditionen ISSS-2020 är en del av forskningsprogrammet International Siberian Shelf Study som har en historia med flera framgångsrika expeditioner till det Östsibiriska arktiska havet. Detta inkluderar bland annat SWERUS-C3 (Climate-Cryosphere-Carbon interactions) med den svenska isbrytaren Oden 2014.

– Att återgå till samma provtagningsområde gör att vi kan generera långa tidsserier med data och jämföra mellan år, men även ta itu med nya forskningsfrågor som dyker upp från tidigare expeditioner, säger Birgit Wild.

I expeditionen ingår flertalet forskningsprojekt, både med forskare ombord samt ännu fler forskare på land. Projekten har finansierats av bland annat ERC, VR och Formas. Prover och data från expeditionen kommer att användas i många doktorand- och post doc-projekt. Polarforskningssekretariatet bidrar med stöd i form av kläder samt lån av satellittelefoner.

Birgit Wild, biträdande lektor, Stockholms universitet.

Publiceringsdatum: 01 Sep 2020