Forskningsexpeditionen MOSAiC startade den 20 september 2019 när Polarstern lämnade hamnen i Tromsö för att ge sig av mot Högarktis ‒ det område på jorden där klimatförändringarna sker som snabbast. Fartyget lät sig frysas fast i isen och påbörjade sin årslånga drift över Norra ishavet, helt undergiven vädrets makter. Rutten och hastigheten bestämdes av isens drift, vind och strömmar.

Under expeditionens fem etapper har 422 forskare från 20 länder deltagit. Alla med ett gemensamt mål: att undersöka komplexa interaktioner mellan atmosfären, isen och havet för att bättre förstå jordens klimatsystem och hur det förändras. Resultatet är en omfattade datasamling med stor betydelse för klimatforskare världen över – nu och under de år som kommer.

Ettårig is källa till freoner

Katarina Abrahamsson, professor i analytisk och marin kemi vid Göteborgs universitet, fanns på plats när Polarstern återvände till Bremerhaven. Hon har rest till Tyskland för att hämta de instrument hon haft ombord.

‒ Inom mitt forskningsprojekt mäter vi ozonnedbrytande ämnen i havsis och havsvatten. Det är organiska ämnen i form av gaser som har samma egenskaper som de freoner som är förbjudna idag. Nu när vi har kunnat studera detta under vintern och i mörkret, så ser vi att den is som bildas varje år producerar höga halter av ozonnedbrytande ämnen precis i gränsskiktet mellan snö och is. Det är en extra källa som vi inte har känt till förut, därför vet vi inte heller vilken betydelse det har. När den fleråriga isen i Arktis minskar, på grund av global uppvärmning, så innebär det att vi får en större andel ettårig is som bildas och smälter varje år. I den ettåriga isen produceras en större andel av de ozonnedbrytande ämnena jämfört med den fleråriga isen.

Katarina Abrahamsson deltog i den första etappen av forskningsexpeditionen. Sedan tog kollegorna Patric Simões Pereira och Adela Dumitrascu över mätningarna fram till juni i år. Tanken var att data skulle samlas in under de resterande månaderna med hjälp av andra forskare ombord, men tyvärr slutade instrumentet fungera.

‒ Jag byggde det ursprungliga instrumentet 1992 och har modifierat det under åren. Det finns inga kommersiellt tillgängliga system som kan mäta kontinuerligt i luft och vatten på det sätt som jag gör. Nu när vi tar hem vår utrustning ska vi ta reda på varför det slutade fungera.

Data kan fylla luckor i klimatmodeller

Trots att Katarina Abrahamsson inte nådde riktigt ända fram med sina mätningar är hon nöjd över att hon nådde väldigt långt.

‒ MOSAiC har gett en unik möjlighet att samla in data i Arktis över ett helt år. Nu arbetar jag med att kvalitetssäkra all mätdata. Vi måste till exempel kontrollera att alla kalibreringar är rätt och att mina två instrument ger likadana värden för samma prov.

‒ Hela expeditionen har varit fantastisk. Allt ifrån logistik och transporter av utrustning till isbjörnsvakter. Det har varit en otrolig upplevelse. Men det viktigaste av allt är att det nu finns data som kan fylla luckorna i nuvarande klimatmodeller, avslutar Katarina Abrahamsson.