Antarktis har jordens största inlandsisar, men istäcket minskar på grund av den globala uppvärmningen. Nu ska två projekt ledda av forskare vid Stockholms universitet undersöka hur Antarktis kan förändras i framtiden och hur satellitmätningar kan användas för att övervaka smältande glaciärer.
Under årets Antarktisexpedition DML 2021/22 som organiseras av Polarforskningssekretariatet deltar två forskningsprojekt. Ett av dessa söker svar på hur Antarktis kommer utvecklas i ett framtida varmare klimat. En del av svaret sitter i berggrund och flyttblock som inlandsisen fört med sig.
Ian Brown, docent i jordobservation vid Stockholms universitet leder en av två forskargrupper som med start i december genomför en expedition i Dronning Maud Land, Antarktis. Målet är att få en bättre förståelse för hur stor osäkerheten i satellitmätningar av inlandsisen är och vad det beror på.
En omfattande fältkurs hölls nyligen vid Abisko naturvetenskapliga station som en del av förberedelserna inför Antarktisexpeditionen DML 2021/22. Den fem dagar långa fältkursen är obligatorisk för alla som ska delta i expeditionen.
Vid den svenska forskningsstationen Wasa i Antarktis finns tre arkar som har det mesta en forskare kan behöva under sitt fältarbete. Arkarna erbjuder ett snabbt skydd mot väder och vind, en varm sovplats, möjlighet att värma mat och ladda teknisk utrustning.
Forskare som är intresserade av expeditionen ARTofMELT 2023 med isbrytaren Oden har möjlighet att delta i en digital workshop 9–10 november 2021. Expeditionen är inriktad på att studera effekter av episodisk transport av varm och fuktig luft från mellanbreddgraderna till Arktis, med fokus på initieringen av sommarens smältsäsong.
Marcel du Plessis arbetar som postdoktor i fysisk oceanografi vid Göteborgs universitet. I december åker han och tre andra forskare vid Göteborgs universitet med den sydafrikanska isbrytaren S.A. Agulhas II till Weddellhavet som är en del av den Antarktiska oceanen.
I går den 16 augusti kl 20.46 UTC kom den svenska isbrytaren Oden fram till Nordpolen för tionde gången. Det första besöket gjordes 1991 då Oden var det första icke-atomdrivna fartyget som nådde Nordpolen tillsammans med den tyska forskningsisbrytaren Polarstern. Sedan dess har Oden varit på Nordpolen 1996, 2001, 2004, 2005, 2009, 2012, 2016 och 2018.
I dag överlämnade regeringsutredaren Tobias Krantz sitt slutbetänkande om svensk forskningsinfrastruktur till Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning. Tobias Krantz har utrett hur svenska polarforskares tillgång till en polarklassad isbrytare kan säkras i framtiden.
Den 16 juli startade karantänen för deltagarna i sommarens forskningsexpedition med isbrytaren Oden. Per Arnell ska arbeta som läkare ombord. Nu befinner han sig i ett rum på fjärde våningen på ett hotell i Malmö.
