Pressmeddelande: Svensk forskningsexpedition undersöker Antarktis smältande inlandsisar

Antarktis har jordens största inlandsisar, men istäcket minskar på grund av den globala uppvärmningen. Nu ska två projekt ledda av forskare vid Stockholms universitet undersöka hur Antarktis kan förändras i framtiden och hur satellitmätningar kan användas för att övervaka smältande glaciärer.

– Den största osäkerheten i IPCC:s prognos av havsnivåförändringar är hur mycket smältande inlandsisar bidrar till detta, det gäller särskilt inlandsisarna på Antarktis. Den östantarktiska inlandsisen är ett av de minst undersökta områdena på jorden. Vi söker svar på frågan hur fort, och när, som inlandsisens yta har förändrats historiskt för att kunna ge bättre prognoser framåt, säger Arjen Stroeven, professor i naturgeografi vid Stockholms universitet som är forskningsledare för projektet MAGIC-DML.

– Antarktis är stort och otillgängligt. Därför är det viktigt att vi övervakar Östantarktis genom satellitmätningar, men idag finns det en viss osäkerhet i denna data. Vi vill ta reda på hur stor osäkerheten är och vad den beror på. Det är viktigt att vi har noggranna metoder för att kunna förutspå vilka globala konsekvenser Antarktis smältande glaciärer kommer få, säger Ian Brown som är docent i jordobservation vid Stockholms universitet och forskningsledare för projektet Radar penetration and scattering from snow and ice.

Fältarbete med arkar

Mätningarna ska genomföras i närheten av de svenska forskningsstationerna Wasa och Svea samt i Mannefallknausane, Heimefrontfjella, Kirwanveggen och Vestfjella. Forskarna kommer att befinna sig cirka två månader på isen i omgångar, som mest 15 dagar i sträck och som längst 30 mil från Wasa. Transporter kommer ske med hjälp av skotrar och övernattningarna sker både på forskningsstationerna och i arkar, det vill säga mobila bostadsmoduler som dras med skoter.

Forskarna har bland annat förberett sig genom Polarforskningssekretariatets fältkurs som genomfördes vid Abisko naturvetenskapliga station under hösten. Då fick forskarna bland annat träna på första hjälpen och öva på att rädda en person ur en glaciärspricka.

– Som grupp måste vi vara väldigt fokuserade. Alla har sina roller. Det är en krävande miljö med kyla trots att det är högsommar i Antarktis. Glaciärsprickor kan uppstå när isen rör sig och stenar kan rasa. Gruppdynamiken och tillit till varandra blir väldigt viktiga komponenter för ett säkert genomförande, avslutar Arjen Stroeven.

Kontakt

Arjen Stroeven, arjen.stroeven@natgeo.su.se, mobil 070-570 28 10

Fakta

Expeditionen DML 2021/22 organiseras av Polarforskningssekretariatet som ansvarar för logistiskt stöd, transport, boende och tekniskt stöd i Antarktis. I expeditionen medverkar sex forskare från Stockholms universitet, Luleå tekniska universitet, Högskolan i Gävle och Aarhus universitet i Danmark. De 13 deltagarna i expeditionen DML2021/22 kommer att sitta i 14 dagars karantän i Kapstaden innan de kan flyga vidare till den svenska forskningsstationen Wasa i Antarktis.

Läs mer: https://www.polar.se/expeditioner/dml-202122/

Pressbild: Den svenska forskningsstationen Wasa i Antarktis. Foto: Ola Eriksson

Publiceringsdatum: 29 Nov 2021