Enligt regeringens direktiv har Tobias Krantz analyserat tre alternativ: 1) hyra plats på andra länders isbrytare, 2) hyra av isbrytare eller 3) konstruktion av ny isbrytare. Utredningen bedömer att alternativ ett och två skulle innebära negativa konsekvenser för svensk polarforskning och en ambitionssänkning jämfört med dagens läge.

Utredningen anser att en nykonstruktion kräver en avsevärd ambitionsökning avseende polarforskning och Sverige som polarforskningsnation. Finansieringsbehovet ökar och ett nytt fartyg behöver kunna utnyttjas på ett effektivt sätt. Utredningen föreslår att riksdagen och regeringen är tydliga i sina prioriteringar avseende polarforskning.

Ett utökat internationellt samarbete kan bidra till finansieringen

Tobias Krantz föreslår att regeringen överväger att betrakta ett nytt polarforskningsfartyg som en samhällsinvestering och att den primärt bör finansieras via anslag på statsbudgeten. Detta eftersom ett nytt polarforskningsfartyg sannolikt kommer att användas av forskare från flera olika lärosäten och länder. Enligt utredningens bedömning kan ett utökat internationellt samarbete bidra till finansieringen av ett nytt svenskt polarforskningsfartyg och därmed ett effektivt resursutnyttjande.

‒ Polarforskningssekretariatet ser ett stort intresse från internationella samarbetspartners att utöka befintliga forskningssamarbeten. Vi är glada att regeringen beaktat polarforskningsfartyg i den nationella utvecklingen av forskningsinfrastruktur. Isbrytaren Oden har starkt bidragit till att positionera Sverige som polarforskningsnation. Forskningen har fått internationellt genomslag och den typ av forskning som bedrivs med Oden som plattform är mycket viktig för att fylla klimatforskningens kunskapsluckor. Polarområdena har nyckelfunktioner för jordens klimat, vilket också påpekas i den senaste IPCC-rapporten, säger Katarina Gårdfeldt, direktör för Polarforskningssekretariatet.

Utredningen ska nu beredas ytterligare och skickas under hösten ut på remiss till berörda instanser.