"Vi vill öka förståelsen av meteorologiska processer"
Väderballonger och meteorologiska mätningar står i fokus när Sonja Murto, doktorand vid Stockholms universitet, deltar i forskningsexpeditionen Synoptic Arctic Survey som startar i slutet av juli 2021.
‒ Det är min första expedition med isbrytaren Oden. Det kommer att bli jättespännande!
Du deltar i arbetspaketet Arctic Climate Across Scales, ACAS. Vad betyder det?
‒ Syftet med ACAS är att öka förståelsen av småskaliga och storskaliga meteorologiska processer som påverkar den snabba klimatförändringen i Arktis och smältningen av havsis. Storskaliga processer är till exempel transport av varm och fuktig luft från låga breddgrader mot höga breddgrader. Detta styrs bland annat av hög- och lågtryck.
‒ De processer som har störst betydelse för det arktiska klimatet är värme- och energiflöden mellan ytan ‒ som i Arktis består av is, snö och hav ‒ och atmosfären, vilka i sin tur är starkt relaterade till moln och aerosoler. Storskalig transport av luft mot norr tillför fukt och värme till polarområden. Det påverkar den lokala molnbildningen, strålningsbalansen och ytans uppvärmning.
‒ Det är ett komplext system. Olika processer sker på olika skalor, det vill säga har olika utbredning, och de påverkar varandra.
Varför ska ni studera det här?
‒ Det är viktigt att alla processerna är välrepresenterade av klimatmodeller för att kunna förutspå klimatförändringen som sker i Arktis. Men idag finns få observationer från höga breddgrader. Det medför större osäkerhet i klimatmodeller. Vi vill få bättre kännedom om de processer som ligger bakom den snabba klimatförändringen i Arktis så att vi kan fylla kunskapsluckor.
Kan du berätta lite om vad ni ska göra?
‒ Under expeditionen kommer vi bland annat att skicka upp väderballonger var sjätte timme. De mäter temperatur, fukt, vind och lufttryck. Vi ska också göra mätningar av koldioxid- och metanflödet mellan isen, issprickor eller vakar, och atmosfären.
‒ På Oden finns fjärranalysinstrument för att samla in molndata. Det finns också en vädermast som bland annat mäter olika flöden av fukt, koldioxid, metan och värme. Isbrytarens väderstation har instrument för att bland annat mäta vind, temperatur, molntäcke och inkommande kortvågig strålning. Min viktigaste uppgift är att se till att allt fungerar och skicka ut väderballongerna, samt hjälpa till där det behövs!
Vad betyder det att som forskarstuderande få följa med på en expedition med Oden?
‒ Som forskarstuderande betyder det mycket för mig. Jag studerade på Svalbard i fyra månader hösten 2016 och har drömt om att kunna återvända till höga latituder. Jag blev väldigt glad över erbjudandet att få hänga med på expeditionen, att få uppleva den arktiska miljön på riktigt och få ta del av alla meteorologiska mätningar.
‒ Det känns som en dröm som blir sann! Det ger ett annat perspektiv att ha varit på plats och är också en stor fördel. Att veta hur mätningarna utförs och att själv kunna genomföra dem, är bra när jag som forskare använder andras data. Jag ser det som en investering till en potentiell framtida karriär.
Du kommer att vara hemifrån under en lång tid, hur förbereder du dig?
‒ Det är en lång tid att vara hemifrån ‒ två månader! Dansen är en stor del av mitt liv, jag är lärare inom Lindy Hop och dansar också andra swingdanser. Det kommer jag att sakna. Men jag ska ta med mig en massa dansvideos och musik. Kanske jag kan undervisa lite dans på Oden och filma en dans eller två på däcket ‒ eller på isen.
Vad ser du mest fram emot?
‒ Allt jag ska få lära mig och få uppleva under expeditionen. Att träffa nya människor och ta en Nordpolsdans ‒ då blir det "the northernmost Lindy Hop"!