Hösten 2019 spenderade Mats P. Björkman, forskare i ekosystemvetenskap vid Göteborgs universitet, två veckor vid den nya kanadensiska forskningsstationen Canadian High Arctic Research Station (CHARS). Forskningen skedde inom ett utbytesprogram mellan Sverige och Kanada.
Glaciärer som slutar där det finns vatten, som fjordar eller öppna kustvatten, förlorar massa genom så kallad frontal ablation, vilket är det gemensamma namnet för processerna isbergskalvning och undervattenssmälta. Under den senaste expeditionen med isbrytaren Oden till Ryderglaciären i norra Grönland undersökte forskare frontal ablation med hjälp av bland annat time lapse-fotografering och LoTUS-bojar.
De senaste årens temperaturökningar i Arktis leder till att havsis och glaciärer smälter i allt snabbare takt. Avsmältningen av istäcket på Grönland ökar inflödet av smältvatten till Grönlands fjordar och kustvatten vilket ger fysiska och geokemiska effekter på fjordsystemen. Detta kan leda till en ökad försurning av Arktiska oceanen vilket kan ha en negativ påverkan på ekosystemet och havets förmåga att ta upp koldioxid.
Christian Stranne är biträdande lektor vid institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet. Han var en av forskarna på Ryderexpeditionen till norra Grönland med isbrytaren Oden mellan 5 augusti och 12 september. Syftet var att studera den lokala miljön där Ryderglaciären möter havet och få ökad kunskap gällande Grönlands glaciärer och hur de kan påverka havsnivåerna i ett varmare klimat.
Forskningsprogrammet Access Abisko är nu igång och temat för den första programomgången är globala förändringar och hållbarhet. Satsningen innebär att forskare från hela världen kan ansöka om att komma till Abisko naturvetenskapliga station för att forska inom ett tema under en treårsperiod. Syftet är att främja samarbeten mellan forskargrupper.
Den 4 september invigde minister Matilda Ernkrans Polarforskningssekretariatets nya lokaler vid Luleå tekniska universitet efter omlokaliseringen från Stockholm. Under invigningsceremonin välkomnades myndigheten även av Luleå tekniska universitets prorektor Pär Weihed, Norrbottens landshövding Björn O Nilsson och kommunalrådet Anders Josefsson.
Fältgående polarforskare arbetar ofta i extrema miljöer med vilda djur, svårframkomlig terräng och snabba väderomslag. 10−14 juni genomförde Polarforskningssekretariatet tre olika fältkurser som handlar om att kunna genomföra sin forskning på ett säkert sätt och att kunna hantera eventuella problem som dyker upp.
I början av augusti inleds en svensk-amerikansk forskningsexpedition med isbrytaren Oden i det svårtillgängliga och delvis outforskade området runt Ryderglaciären på nordvästra Grönland. Genom att kartlägga området kring glaciären vill forskarna hitta orsakerna bakom historiska förändringar, vilket kan hjälpa oss att förutse hur ett varmare klimat kan påverka den grönländska inlandsisen i framtiden.
Hösten 2017, när regeringen beslutade att omlokalisera Polarforskningssekretariatets verksamhet i Stockholm, inleddes ett intensivt arbete som nu är i hamn. Från och med 1 april 2019 har verksamheten sitt säte i Luleå. Men hur flyttas egentligen en myndighet? Det vet Polarforskningssekretariatets direktör Katarina Gårdfeldt.