– Avsmältningen har en rad fysikaliska och kemiska effekter på fjordsystemen eftersom det kan påverka fjordens cirkulation, näringsämnesförsörjning samt primärproduktion – vilket är den biologiska process där levande organismer omvandlar oorganiska ämnen till organiska ämnen. En ökad tillförsel av smältvatten från Grönlands glaciärer påverkar koldioxidhalten i de grönländska fjordarna och angränsande områden vilket kan leda till en ökad försurning av havet, säger Adam Ulfsbo, doktor på Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.

Grönländska fjordar intressanta att studera

Adam Ulfsbo var en av deltagarna på forskningsexpeditionen till Ryderglaciärens outforskade fjordsystem med isbrytaren Oden som avslutades i september. För att förstå vilka effekter avsmältningen av Grönlands istäcke har på Arktiska oceanen har han studerat transporten av vatten samt flöden av fysikaliska och biogeokemiska parametrar in och ut ur Arktiska oceanen.

– Med dessa nya och unika observationer av kemiska, hydrografiska och batymetriska parametrar är förhoppningen att vi kan bedöma vilka konsekvenser inflödet av smältvatten har på fjordarnas surgörning och samspelet med angränsande kustvatten och Arktiska oceanen.

De grönländska fjordarna bildar porten mellan det öppna havet och Grönlands istäcke, och fjordarna spelar därför en avgörande roll för istäckets stabilitet. Den allt snabbare avsmältningen av istäcket står för mer än en fjärdedel av den globala höjningen av havsnivån. Utbytet av vattenmassor mellan fjordar, kustområden och det öppna havet har en stor inverkan på miljöförhållandena i de grönländska fjordarna.

Kallt vatten mer känsligt för försurning

–  För de utsläpp av koldioxid som orsakas av människor absorberar haven cirka 27 procent av utsläppen, vilket saktar ner den globala uppvärmningen. Däremot leder havens upptag av koldioxid till minskat pH-värde, det vill säga en ökad grad av havssurning. Arktiska oceanen och dess angränsande delsystem är särskilt känsliga för försurning av havet på grund av låga havsvattentemperaturer och ett högt inflöde av sötvatten. Det kalla vattnet har en hög löslighet av koldioxid och därför är den naturliga koncentrationen av oorganiskt kol samt koldioxid stor. Samma processer som resulterar i lågt pH-värde samt låga koncentrationer av karbonatjoner i den djupa Arktiska oceanen gäller också för de arktiska fjordarna.

– De preliminära resultaten visar att ytvattnet i Sherard Osborn-fjorden vid Ryderglaciären var extremt varmt och färskt vilket leder till en extremt låg mättnadsgrad av kalciumkarbonat. Detta kan begränsa den biologiska aktiviteten i det översta lagret samt påverka gasutbytet av koldioxid mellan atmosfär och hav.

Viktigt med internationella samarbeten

Arktiska oceanen är stor med många olika och komplexa delområden. Adam Ulfsbo som deltagit i flera internationella expeditioner anser att internationella samarbeten är nödvändiga för att ta forskningen framåt och för att underlätta insamling av nya observationer.

– De flesta expeditioner innebär ofta intensivt internationellt samarbete just för att tillse att den vetenskapliga expertisen är på högsta nivå ombord och att de, ofta komplexa, vetenskapliga frågeställningarna ska kunna besvaras. Sverige ska vara glada för att ha Oden som är en av de mest kapabla isbrytarna i världen. Som forskningsplattform kan den ta sig till platser andra fartyg och isbrytare inte kan nå, vilket Ryderexpeditionen är ett lysande exempel på.