Aerosoler

Aerosoler är mycket små partiklar som är suspenderade (fritt spridda) i en gas, till exempel i luften. Exempel på aerosoler som förekommer naturligt i atmosfären är stoft från vulkanutbrott, sand-, jord-, havsstormar och biologiska processer. Rök, smog, och andra luftföroreningar orsakade av förbränning av fossilt bränsle är exempel på industriellt bildade aerosoler. Aerosolers omloppstid i atmosfären beror på partiklarnas storlek och av meteorologiska förhållanden.

Aktivt lager

Det översta lagret av jord med permafrost som tinar sommartid kallas aktivt lager Djupet på det aktiva lagret varierar beroende på jordens egenskaper.

Erosion

Erosion är nötning av berg och jord. Erosion sker genom att vatten, vind och is långsamt bryter ner och transporterar bort det bortnötta materialet. Genom erosion som är en ständigt pågående process formas landskapet över tidsrymder på tusentals till miljontals år.

Ekosystem

Ekosystem är ett av människan definierat område i naturen som vi människor betraktar och studerar som en helhet. Ekosystem är mycket komplexa och det kan vara svårt att avgränsa och definiera det, exempel på ekosystem är en skog eller en sjö. Ett ekosystem inkluderar alla levande organismer inom det avgränsade området.

Fenologi

Fenologi är läran om hur växter och djur fungerar under årstiderna. För växter gäller det lövsprickning, blomning, fruktsättning, lövfällning. För flyttfåglarna gäller det ankomst och avfärd och vilka platser de rör sig mellan.

Isliggetid

Isliggetid är det antal dagar som sjön är isbelagd.

Islossning

Islossning är då istäcket bryts upp på sjöar, floder och hav. Det sker med hjälp av vindar eller starka strömmar då isen blivit porös, och liksom luckrats upp i samband med uppvärmning.

Isläggning

Isläggning definieras som den dag då hela sjön är istäckt för första gången på säsongen och att isen behåller istäcket under tre dagar

Kanjon

Kanjon är en trång djup dalgång som formats under lång tid genom erosion av vatten.

Klimat

Väder är det som vi ser utanför fönstret, dvs. temperatur, nederbörd och vindstyrka. Genomsnittet av väderdata från en mätperiod på minst 30 år är det vi kallar klimat.

Kontinentalklimat

Kontinentalklimat, inland- eller fastlandsklimat är det klimat som är typiskt för fastland, med stora temperaturskillnader mellan sommar och vinter. Somrar är typiskt varma och vintrar mycket kalla. Motsatsen till kontinentalklimat är maritimt klimat.

Maritimt klimat

Maritimt klimat eller kustklimat är det klimat som är typiskt för kustlandskap. Temperaturskillnaden mellan sommar och vinter är låg p.g.a. närheten till havet. Maritimt klimat kännetecknas av svala somrar och milda vintrar. Motsatsen till är maritimt klimat är kontinentalklimat.

Mineraljord

Mineraljordar innehåller hög halt oorganiskt material, mineraler. Dessa jordar finns nära berggrunden under jord med hög halt organiskt material och på platser där produktionen av organiskt material är låg.

Moln

Moln består av framför allt av vattendroppar och/eller iskristaller, men de kan också innehålla stoft. Moln uppstår när stigande luft kyls och vattenångan i luften kondenserar. Moln bildas vid kall- och varmfronter, då luft tvingas stiga till exempel uppför ett berg och när en luftmassa passerar över ett kallare område till exempel över havet.

Morän

Morän är en jordart bildad av en inlandsis eller glaciär. Den är osorterad vilket betyder att den kan innehålla alla kornstorlekar från ler till block.

Mätserie

En mätserie innehåller data insamlat från en plats under en längre tidsperiod, t.ex. har ANS en lång mätserie för temperatur då mätningarna pågått på samma plats sedan 1913.

Organisk jordart

Organiska jordarter består till största delen av organiskt material, helt eller delvis nedbrutet, t.ex. torv och gyttja.

Pals

En pals är en ständigt frusen kulle som består av torv eller torvblandad mineraljord och islinser. Palsen är bevuxen av ris, mossor och lavar som isolerar och stänger inne kylan, vilket gör att den inte tinar sommartid. Palsar är någon meter höga, de har en livslängd på några hundra till flera tusen år och finns bara på marker med permafrost.

Permafrost

Permafrost är tjäle i mark som varit frusen, under 0°C, i minst två år. Den översta ytan av marken tinar under sommaren, detta kallas det aktiva lagret. Tjockleken på det aktiva lagret varierar beroende av jordart och klimat. Permafrosten påverkar markens egenskaper och speciella landformer som palsar, pingos, frostsprickor och stenglaciärer kan bildas under dessa förhållanden.

Pingo

Pingos är stora jordkullar med iskärna. De växer genom att vatten som strömmar in fryser till. En kollapsad, s.k. fossil pingo har formen av en liten sjö med en vall runt omkring. Eftersom pingos bara finns på marker med permafrost används fossila pingos som bevis för att platsen i fråga haft permafrost.

Primärproduktion

Till primärproduktion räknas de processer där levande organismer omvandlar oorganiska ämnen till organiska, till exempel gröna växters fotosyntes då solljus, vatten och koldioxid omvandlas till kolhydrater och syre.

Silt

Silt är en kornstorlek i jord där partiklarna är har en diameter mellan 0,002 och 0,06 mm. Silt är också namnet på en jordart som till största del består av kornstorleken silt, och som har en lerhalt på under 15 viktprocent.

Skogsgräns

Skogsgränsen är ett övergångsområde mellan björkskog och kalfjäll. Det är ett område snarare än en linje där avståndet mellan träden successivt ökar.

Skred

Skred är en typ av jordrörelse som sker på sluttningar. Skred kännetecknas av att de enskilda partiklarna i jorden glider ovanpå varandra likt korten i en kortlek som sprids ut med ett handdrag. Observera att det inte är samma sak som ras, i ett ras faller de enskilda partiklarna fritt i luften.

Snölega

En snölega är en stor snöfläck som ligger kvar långt in på sommaren eller inte smälter bort alls. Snölegor bildas i sänkor och skyddade lägen och det är oftast samma lägen från år till år. P.g.a. den höga markfuktigheten och den korta växtsäsongen har snölegor en växtlighet speciellt anpassad till de extrema förhållandena.

Torv

Torv är en organisk jordart, som består av gamla växter som vuxit på platsen där torven bildas. Torv bildas i mossor, kärr och myrar.

Trädgräns

Trädgräns: det högst växande trädet som når över 2 meter.

Tvärvetenskap

Tvärvetenskap kallas det när två eller flera inriktningar inom vetenskapen samarbetar för att få ett helhetsperspektiv och för att uppnå förståelse för hur de två disciplinerna samverkar, t.ex. biologi och geologi blir geobiologi.

Väder

Väder är det som vi ser utanför fönstret just för stunden, d.v.s. temperatur, nederbörd, moln, vindstyrka, luftfuktighet och tryck. Se även klimat.

Värmekapacitet

Värmekapacitet definieras som den mängd värme som ett system måste tillföras för att dess temperatur ska öka med 1 K. Värmekapacitet C anges i J/K (Joule/Kelvin).

Växthuseffekten

Växthuseffekten är det fenomen som är största anledningen till att jorden temperatur ligger på en nivå som gör att den kan vara bebodd av djur och växter. Växthuseffekten beror på att långvågig strålning (infraröd- eller värmestrålning) från jorden fördröjs i vår atmosfär innan den går ut i rymden. Fördröjningen sker med hjälp av växthusgaserna som finns i atmosfären.

Växthusgaser

Några av de viktigaste växthusgaserna är vattenånga H₂O, koldioxid (CO₂), kväveoxid (NO_x), metan (CH₄) och ozon (O₃). Dessa molekyler svävar omkring i atmosfären och släpper igenom solljus som är kortvågig strålning utan att molekylerna påverkas. Men när växthusgaserna i atmosfären träffas av den långvågiga strålningen (infraröd- eller värmestrålning) från jorden så absorberar de energin i strålningen. När molekylerna på nytt avger strålning gör den det åt alla håll, på så sätt återvänder en del av energin tillbaka till jorden.