Morgonen börjar med sol och forskarna är ute vid sina stationer. I min container tecknar jag på en ny undervattensö, som har Gjalp som sin högsta topp. Den ligger strax norr och Atla och Eistla. I mjukbottnen kring Gjalp finns variationer av skrovlig fjädergurka. Den läderartade mittensektionen av denna varelse kan sträckas ut och bli närmast ormlik. Från dess inre sticker fjäderlika spröt fram, vilka består av en samling polyper som används för att insamla föda. Denna märkliga skepnad tillhör djupvattnet och kan mycket väl existera i närheten av Gjalp (sanning är ett undflyende begrepp).

På eftermiddagen kommer molnen in och ett lätt snöfall försämrar sikten. Isen har återigen börjat trilskas och vi kan inte längre ligga an mot flaket. Forskarna går ut för att hämta in delar av sin utrustning och min exkursion tillsammans med Philipp skjuts upp till morgondagen. Vid olika tider tar jag trapporna upp till Bryggan och hälsar på truppen som utgör ”ice control”. Jag fångar läkare Agneta och polarkoordinator Åsa när de upptäcker sälar som tagit sig upp på flaket. Lite senare är överstyrman Mats på plats och spanar efter möjliga hot. Jag hör någon säga: ”det börjar lukta isbjörn.”

Födelsedagstårta i mässen klockan 15 och på kvällen erbjuds tredje danslektionen i Lindy hopp.

Text: Ida Rödén