Den första svenska Antarktisexpeditionen genomfördes med expeditionsfartyget Antarctic under ledning av Otto Nordenskjöld. När fartyget nådde den Antarktiska halvön byggde expeditionen ett hus på ön Snow Hill. Där övervintrade Nordenskjöld medan Antarctic åkte vidare för att genomföra vetenskapligt arbete. Fartyget fastnade i isen och sjönk. Expeditionsmedlemmarna tvingades övervintra men räddades till slut av en argentinsk undsättningsexpedition. Idag står huset på Snow Hill kvar och är skyddat som kulturminne, men byggnaden hotas av klimatförändringarnas konsekvenser i området.

– Tinande permafrost gör att kullen som byggnaden vid Snow Hill står på ändrar form, vilket kan leda till att huset skadas. Dessutom eroderas den allt snabbare av ett intilliggande vattendrag, vilket kan leda till att kullen och därmed hela huset kollapsar, säger Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitet samt ledare för det svenska teamet inom CHAQ 2020.

Data behövs för att rädda historiska lämningar

Idag har Sverige och Argentina delat ansvar att ta hand om kulturarvet efter Nordenskjölds Antarktisexpedition.

– CHAQ 2020 kommer utgöra den första officiella svenska insatsen för att bidra till förvaltningen av lämningarna från Antarktisexpeditionen 1901–1903. Det är ett åtagande som Sverige är skyldig att göra, säger Dag Avango.

Under forskningsexpeditionen kommer arkeologiska data dels samlas in genom traditionell arkeologisk dokumentation, dels genom drönarbaserad fotogrammetrisk kartläggning, markbunden laserskanning och GPS-baserad kartläggning.

– Med hjälp av dessa instrument kommer vi att kunna bygga en extremt högupplöst modell av lämningarna vid Snow Hill, liksom av det kringliggande landskapet med dess landformer och vattendrag. Det gör att vi kan göra jämförelser med stor noggrannhet, både bakåt i tiden och med de förändringar som sker i framtiden.

– Genom att få kunskap om platsens förändringsprocesser, kan vi utarbeta åtgärder som motverkar skadliga effekter på kulturminnena, säger Dag Avango.

Kan bli starten på ett långsiktigt åtagande

Forskningsexpeditionens data ska även resultera i digitala modeller av de historiska lämningarna, dokumentärfilm och en VR-utställning som gör att fler kan ta del av kulturarvet.

Projektet är också viktigt för att få ny unik kunskap om vilken roll kulturarvet spelar i olika aktörers agerande i Antarktis.

– Expeditionen är början på vad som kan bli ett långsiktigt åtagande från den svenska kulturmiljövården att engagera sig i kulturarvet på Antarktis, avslutar Dag Avango.