Leder Odenexpedition till Norra ishavet

Pauline Snoeijs Leijonmalm vid Nordpolen. Foto Peter Sylvander

”Hypotes är ett fantastiskt ord som har så mycket i sig. En forskares uppgift är att tänka ut en frågeställning, formulera en hypotes och sedan bevisa om den är sann eller falsk. Det är det härligaste ordet inom vetenskapen.” Det säger Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marin ekologi vid Stockholms universitet, som snart står inför sin fjärde forskningsexpedition med isbrytaren Oden där hon kommer ha rollen som Chief Scientist.

Den 26 juli ger sig isbrytaren Oden av för att fullfölja den svenska delen av det internationella forskningsprogrammet Synoptic Arctic Survey i Norra ishavet. Expeditionen skulle ha genomförts 2020 sköts fram ett år på grund av pandemin. Det har gett forskarna extra tid till förberedelser och Polarforskningssekretariatet har fått ta fram en karantänlösning för deltagarna.

– Expeditionen är drygt två månader lång, varav åtta dagar i enskild karantän på ett hotellrum i Malmö. Det oroar mig att någon inte ska kunna följa med. Alla har sin plats och sina åtaganden. Just nu arbetar vi med att skriva ner i detalj hur all provtagning ska genomföras rent praktiskt. Om någon inte kan vara med måste en annan forskare kunna hoppa in, säger Pauline Snoeijs Leijonmalm.

Vi behöver mäta samma saker och göra det på samma sätt. Det handlar om allt ifrån vilka parametrar vi mäter till hur stora sektioner isproverna ska delas upp i.

Internationellt samarbete för att kartlägga ekosystem

Synoptic Arctic Survey är ett internationellt forskningsprogram som handlar om att skaffa sig en helhetsbild över ekosystemen i Arktis och förbättra klimatmodellerna. Det görs genom att många fartyg genomför likadana mätningar i olika områden och sedan läggs all data ihop. Men för att detta ska vara möjligt behöver mätmetoderna kalibreras.

 – Vi behöver mäta samma saker och göra det på samma sätt. Det handlar om allt ifrån vilka parametrar vi mäter till hur stora sektioner isproverna ska delas upp i, säger Pauline Snoeijs Leijonmalm.

Den samordnade insatsen är den första i sitt slag och forskningsexpeditionen utmärker sig genom sitt stora fokus på biologiska mätningar. Bland deltagarna på isbrytaren Oden är drygt hälften biologer. En stor del av Synoptic Arctic Survey kretsar också kring kemi och att mäta växthusgaser, till exempel hur mycket koldioxid Norra ishavet kan ta upp från luften och hur det i sin tur påverkar ekosystemen.

– Det är komplicerade biologiska processer som till exempel handlar om hur kol tas upp av djuren eller hur olika mikroorganismer kan bilda eller ta upp metan. Förr var hela centrala Arktis täckt av flerårsis, men nu när den största delen av isen nybildas och smälter varje år skapas ett helt annat ekosystem.

Under expeditionen kommer biologerna studera virus, bakterier, mikroalger, djurplankton och fisk. Idag vet forskarna att det finns polartorsk vid havsytan, men Pauline Snoeijs Leijonmalm ska använda en rad metoder för att försöka hitta fisk på 300 till 600 meters djup.

Vetenskaplig koordinator

Förutom att driva sina egna forskningsprojekt har Pauline Snoeijs Leijonmalm ett viktigt uppdrag som Chief Scientist, en roll som handlar om att skapa samarbeten mellan forskargrupper och en teamkänsla.

– Jag har ett väldigt bra samarbete med Polarforskningssekretariatets koordinator Maria Samuelsson. Hon är fantastisk på att organisera det logistiska, sen försöker jag samordna det vetenskapliga.

När jag kommer ombord blir jag en del av ett större maskineri: nu ska vi genomföra ett uppdrag tillsammans och allt fokus ligger på att utföra sitt jobb.

Polarexpeditioner innebär ofta att vara hemifrån under en längre tid, men Pauline Snoeijs Leijonmalm längtar efter livet på Oden.

– Visst saknar jag nära och kära men det här är mitt jobb och jag har förberett mig länge. Det är bara två månader och det är en viktig tid som jag måste utnyttja väl. När jag kommer ombord blir jag en del av ett större maskineri: nu ska vi genomföra ett uppdrag tillsammans och allt fokus ligger på att utföra sitt jobb.  

– Oden har en familjär stämning och besättningen är hjälpsamma och trevliga. Vi kommer vara 73 personer och efter ett tag känner alla varandra. Jag längtar efter gemenskapen och att vara ensamma mitt i ett vitt Arktis med den lilla gruppen. Man blir som ett grottfolk som är helt beroende av varandra. Det är avstressande. Jag tror att människan är skapt att leva i grupper om 50 till 100 personer, det ligger i våra gener. Sen när man kommer hem är grottfolkkänslan borta på en minut, för då är man tillbaka i sitt vanliga liv och samhället i stort, avslutar Pauline Snoeijs Leijonmalm.

Pauline Snoeijs Leijonmalm

Titel: Professor i marin ekologi vid Stockholms universitet

Roll inom Synoptic Arctic Survey 2021: Chief Scientist

Antal expeditioner med Oden: 3

Antal Nordpolsbesök: 2

Vetenskapligt favoritord: Hypotes

Beskriver sig själv som: driven, född till att vara biolog, väldigt nyfiken.

Viktigast i packningen: "Min gasmojäng, ett munstycke som gör att jag kan få ut kvävgasen ur mina gasflaskor och genomföra mina experiment."