Pressmeddelande: Isbrytaren Oden genomför forskning i svårtillgängligt område

Forskningsexpeditionen Synoptic Arctic Survey som var planerad för 2020 fick skjutas fram på grund av pandemin. Nu inleds årets expedition med att 38 forskare sätts i karantän på ett hotell i Malmö den 16 juli. Tio dagar senare lämnar isbrytaren Oden Sverige för att genomföra mätningar i ett av världens mest svårtillgängliga marina områden mellan Grönland och Nordpolen.

– Det är ett område av Norra ishavet som till ytan är större än Sverige som helt saknar forskning. Allt vi mäter blir helt nya data, säger Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marin ekologi vid Stockholms universitet som har rollen som Chief Scientist under expeditionen.

Det internationella forskningsprogrammet Synoptic Arctic Survey handlar om att skaffa sig en helhetsbild över ekosystemen i Arktis. Det görs genom att många fartyg genomför likadana mätningar i olika områden i Norra ishavet. Sedan läggs all data ihop. Isbrytaren Oden har tilldelats området norr om Grönland där isen är som svårast.

– Havsisen i Arktis bildas vid Sibirien och driver med havsströmmar mot Grönland och norra Kanada. Där pressas isen ihop och är som tjockast och äldst i hela Arktis. Istäcket i centrala Arktis blir tunnare, även vid Nordpolen, men i det här området går förändringen inte lika snabbt, säger Pauline Snoeijs Leijonmalm.

Förändrad havsis påverkar ekosystem

Svenska SAS-expeditionen med Oden har ett imponerande multidisciplinärt provtagningsprogram inom främst oceanografi, kemi och biologi. En stor del av mätningarna handlar om att studera virus, bakterier, mikroalger, djurplankton och fisk och deras roll i den Arktiska näringsväven. Idag vet forskarna att det finns polartorskyngel i samband med is vid havsytan i Arktis. Det förväntas förekomma även norr om Grönland, men nästan inget är känt om de centralarktiska fiskbestånden som lever på större djup.

Havsisens förändring spelar en viktig roll för forskarna. Förr var hela centrala Arktis täckt av flerårig havsis. Nu nybildas den största delen av isen varje år för att sedan smälta. Det skapar ett helt annat ekosystem. Den barriär som isen skapade mellan luft och hav minskar i allt högre grad, mer ljus når havet och i övre skiktet blir det mer sötvatten från issmältningen under sommaren. Forskarna vill bland annat mäta hur mycket koldioxid Norra ishavet kan ta upp från luften och hur det i sin tur påverkar ekosystemet.

– Vårt mål är att få en bättre förståelse för hur ekosystemen i Norra ishavet är sammankopplade och hur de reagerar på klimatförändringar, vilket i sin tur bidrar till förbättrade klimatmodeller. Det är vi människor som har ställt till det med de pågående klimatförändringarna och det är vårt ansvar att förstå hur jorden förändras för att till slut kunna överleva på den här planeten. Den data som vi samlar in kommer att bli en viktig referenspunkt för framtida generationer av polarforskare, säger Pauline Snoeijs Leijonmalm.