Tema: Östantarktis bidrag till havsnivåhöjning år 2300 - iQ2300

Forskare på väg ut i fält med skotrar och arkar under expeditionen DML 2021-22. Foto: Ola Eriksson.

Den här sidan riktar sig till dig som är forskare och som är intresserad av att veta mer om Östantarktis bidrag till havsnivåhöjning år 2300 (iQ2300) ‒ ett forskningstema för Antarktis inom Polarforskningsprocessen. Första fältsäsongen i Antarktis för iQ2300 genomförs preliminärt 2025-2026.

Vad handlar temat om?

Enligt den senaste rapporten från IPCC (AR6) kommer smältning av inlandsisarna vara den största orsaken till höjningen av den globala havsnivån efter år 2050. Antarktis kommer att bidra till havsnivåhöjningen genom att shelf-isarna bryts upp och glaciärernas rörelse och kalvning i havet ökar. Detta kommer delvis att motverkas av att snöackumulationen och därmed istjockleken ökas då atmosfären blir varmare och fuktigare. Det Antarktiska bidraget av vatten utgör den största osäkerheten för framtidens globala vattenstånd. I iQ2300 kommer ett av de känsligaste områdena i Antarktis, Dronning Maud Land (DML) att studeras ur ett tvärvetenskapligt perspektiv.

Syftet är att studera hur inlandsisen, shelf-isen och den marina miljön påverkas av den globala uppvärmningen, och hur isarna reagerar på förändringar i klimatet på olika tidsskalor, från geologiska (>1000 år), historiska (100–10 år), till enstaka år. Denna information behövs för att minska osäkerheten i beräkningarna av hur snabbt havsnivån kommer att stiga. Genom att integrera fältdata i modellerna ökas förståelsen för kopplingen mellan klimat, is och havsnivå.

Eftersom shelf-isen i DML påverkas av Weddellvirveln är området ett av de känsligaste för klimatförändringar i Östantarktis. Det är därför nödvändigt att öka förståelsen för olika fysikaliska processer och identifiera möjliga återkopplingsmekanismer. Shelf-isen Riiser-Larsen är den femte största i Antarktis och här finns unika möjligheter att i detalj studera hur isströmmar och shelf-is reagerar på klimatförändringar. För att förstå förändringar på geologisk tidsskala inhämtas marina och terrestra data. Kunskapen om hur isarna förändrats på historiska tidsskalor fås genom glaciologiska undersökningar och massbalansstudier. De förändringar som skett under modern tid inhämtas genom olika fjärranalysmetoder. Slutligen, framtida förändringar kan uppskattas genom jämförelse med resultat från andra områden i Antarktis och genom att använda inlandsis- och havsnivåmodeller drivna av IPCCs utsläppsscenarier.

Tidslinje

  • 9 september 2022
    Polarforskningssekretariatet beslutar om en temautlysning för Antarktis.
  • 16 januari 2023
    Utlysningen öppnar med ett fokus på multi- och transdisciplinär forskning med inriktning Antarktis.
  • 26 september 2023
    Beslut om att bevilja två temaförslag, PoW samt iQ2300.
  • Januari–mars, 2024
    Projektutlysning inom respektive forskningstema.
  • 21–24 mars, 2024
    Workshop med forskare i Abisko.
  • 2025–2026 (preliminärt)
    Första fältsäsongen i Antarktis.

Tema: iQ2300

Temaperiod: 2024-2030

Riiserlarsenisen och dess avrinningsområde i Dronning Maud Land, Antarktis

Temaförslagsställare

Arjen Stroeven
Stockholms universitet

Kontakt

Vill du ha mer information om iQ2300? Är du en internationell forskare som är intresserad av temat? Vänligen kontakta:

Sandra Engstrand
Forskningssekreterare
Polarforskningssekretariatet

sandra.engstrand@polar.se
073-089 13 07

Forskningsstrategi för Antarktis

Den 30 april 2024 levererade Polarforskningssekretariatet ett förslag på forskningsstrategi för Antarktis på uppdrag av utbildningsdepartementet.