Sverige är en ledande polarforskningsnation och bidrar till internationell klimat- och miljöforskning för att möta stora samhällsutmaningar. Genom detta har vi byggt en unik förmåga att verka i Norra ishavet. I ett försämrat säkerhetsläge i Arktis har denna kapacitet fått ökad geopolitisk betydelse. En svensk polarforskningsisbrytare är en nyckel för att upprätthålla närvaro och stärka Sveriges och allierades samlade kapacitet. Anskaffningen av en ny svensk forskningsisbrytare är nödvändig för att upprätthålla och utveckla dessa förmågor. Den är också viktig för infrastrukturprojekt med betydelse för Europas digitala suveränitet.

Anskaffningen är komplex och tidskrävande, samtidigt som efterfrågan ökar och kostnader riskerar att stiga. Beslut behövs därför fattas i närtid.

I seminariet diskuteras vägen framåt, risker med dröjsmål och hur Sverige säkrar långsiktig och kostnadseffektiv tillgång till en ny isbrytare.

Medverkande från Polarforskningssekretariatet: Katarina Gårdfeldt, Generaldirektör, Polarforskningssekretariatet