Under småtimmarna vaknar jag av att Oden satts i rörelse. Motorerna är igång vilket får min vägglampa plinga eftersom en mutter är trasig. Efter att i dvalan irriterat mig länge nog, klämmer jag fast en pappersbit som mildrar det ihärdiga ljudet. I kön till frukosten är många forskare nervösa eftersom vi tycks vara ute på öppet hav. Var är vår bakgård med alla mätinstrument? Efter att frukosten avklarats kan alla pusta ut – vi tillbaka vid vårt isflak, om än att vid ligger på andra sidan vår hörnformade hamn.

Klockan 15.00 är det födelsedagsfika med tårta. Tur att vi är många ombord, vi har redan hunnit avklara tre tårtor och fler kommer det att bli. Efter fikat följer jag med PI-Penny som visar hur de hämtar in vattenprover (CTD) med en stor manick helt täckt av vattenrör. CTD-maskinen har idag varit nere på 2000 meters djup och under nerfärden har olika vattenrör öppnat sig och samlat in prover. Just nu är det relativt liten aktivitet, men om några veckor kommer bakterier och annat att vakna till liv. Imorgon bestämmer vi att jag behöver följa med Penny ut på isen då nya iskärnor ska borras. Så vid middagen berättar jag för koordinator Åsa att ”mitt work-package” innebär att jag måste ut på isen. Jag har nämligen förstått att jag har mitt alldeles egna ”work-package”. Så låt mig presentera mig, mitt namn är Ida, PI-Ida (ombord på Oden används förvirrande många akronymer, men jag tycker PI har en viss klang eftersom det skulle kunna handla om en Private Investigator – men egentligen betyder det så klart något helt annat).

Jag har aldrig ätit så mycket svensk husmanskost som jag gjort ombord på Oden. Ta idag som exempel. Frukost: Göteborgare. Lunch: isterband och skånsk potatisröra. Middag: ärtsoppa och pannkakor. Det är för övrigt lustigt med sistnämnda maträtten. Med många internationella forskare ombord är det inte alltid lätt att veta hur måltiden enligt tradition ska intas. Jag har sett olika varianter: i botten på en djuptallrik placeras en pannkaka och sedan ärtsoppan ovanpå. Glassen och sylten inmundigas på en tallrik bredvid. En annan variant: ärtsoppa i botten på en djuptallrik och sedan strimlas pannkakor och läggs ovanpå. Detta kröns av en klick hjortronsylt.

Strax innan middagen blir jag uppsökt av Sonja som undrar om jag kan hjälpa henne med en bröllopshälsning till en vän. Hon vill skicka upp en väderballong med en isbjörn tecknad på sig, men är rädd att hennes isbjörn ska tolkas som en gris. Jag går ut till ”sängen” där ballongen fylls av helium och så gott det går tecknar jag en isbjörn på den vita ytan. Ett inte helt enkelt uppdrag eftersom ballongen gärna vill sticka iväg och därför behöver ett tungt grönt täcke över sin runda kropp. Men med samarbete så har jag vid 17.30 tecknat björnen på den stora ballongen och Sonja kliver upp på helikopterplattan och skickar iväg hälsningen ut över Norra ishavet. Ett lyckönskande meddelande som även samlar information och blir ett underlag för morgondagens metrologiska kalkyleringar.

När det kommer till konsten har dagen varit aningen trög. Jag skyller allt på en stökig natt med plingade lampa och en dröm där jag förföljts av getingar. Jag vaknade svettig efter intensivt sprattlande och kände att denna smala överslaf inte byggts för en livlig drömmare.

Text: Ida Rödén