Hur kändes det att komma till Polarstern?

– Vi anlände till Polarstern den 27 februari (88.4°N 40.8°Ö) efter en månad ombord på den ryska isbrytaren Kapitan Dranitsyn som stångat sig fram genom tjock is och kompakta isryggar från iskanten norr om Franz Josef Land. Mörker och temperaturer under minus 40 grader (mer än minus 60 grader med vindens kyleffekt) var vardag då. Det var fantastiskt att få kliva ombord på Polarstern. Det var också ett kärt återseende då det är fjärde expeditionen ombord för min del.

Vad har hänt sedan 27 februari?

– Nu, snart två månader efter ankomst, har polarnatten övergått till dag och sedan 17 mars når solen inte längre under horisonten. Temperaturerna är också mer förlåtande nu, mellan minus 20 grader och minus 30 grader, vilket är tacksamt när man är ute och arbetar på isen. Fartyg och isflak har drivit netto fyra breddgrader söderut och 27 längdgrader västerut (84.4°N 13.8°Ö) och har därmed lämnat Amundsenbassängen till fördel för Nansenbassängen i centrala Arktiska oceanen.

– Även om vi fortfarande sitter fast i samma isflak så ändrar sig vattenmassorna under oss från ytan och ner till 4 000 meters djup. Havsisen är också mycket dynamisk och det bildas råkar och isryggar under väldiga krafter. Detta innebär en hel del utmaningar för det vetenskapliga arbetet, både ombord och på isen.

Hur ser en vanlig dag ut?

– Under rotationen i slutet av februari hade vi intensiva vetenskapliga överlämningar för att på bästa sätt fortsätta och utveckla det arbete som tidigare etapp utfört under vintermånaderna. Sedan dess har det varit intensiva arbetsdagar ombord och ute på isen.

– Dagarna ser olika ut för min del och uppgifterna varvas med arbete på isen och i labbet. Ena dagen kan fokusera på vattenprovtagning i Ocean City, en av de mer fasta installationerna på isen. Andra dagen kan spenderas ett par kilometer från fartyget för att borra iskärnor. Tredje dagen kan innebära heldag på labb för att bearbeta eller analysera prover. De fasta tiderna är frukost, lunch och middag. Är man osäker på vilken veckodag det är så kan man känna viss trygghet i om det är glass till efterrätt, då är det antingen torsdag eller söndag.

Vilka mätningar genomför du?

– Mina mätningar ombord fokuserar främst på syre- och kolbalansen i ytvattnet och i isen. Från fartygets ytvattenintag gör vi bland annat kontinuerliga mätningar av partialtrycket koldioxid och den biologiska syrgasmättnaden. Dessa mätningar kompletteras med prover från vattenpelaren och havsisen. Många andra parametrar provtas och konserveras för att sedan analyseras när vi är tillbaka i land. Det finns otroligt många olika vetenskapliga discipliner och mycket expertis ombord och man lär sig alltid något nytt varje dag.

Vad ser du mest fram emot just nu?

– Livet ombord på Polarstern är alltid gott, men efter tre månader till ”sjöss” saknar man familj, internet – och färsk sallad. Vetenskapligt ser jag mest fram emot den annalkande vårblomningen i ytvattnet!

Hur påverkar coronaviruset arbetet?

– Folk ombord är givetvis oroliga för familj och vänner när vi befinner oss så här pass långt från omvärlden med begränsade kommunikationsmöjligheter. Men vi fortsätter det dagliga arbetet utan restriktioner, förutsatt att vädret, isen och isbjörnsvakterna tillåter.