GEOEO 2024

Mellan augusti och september 2024 går GEOEO-expeditionen med I/B Oden till norra Grönland och det intilliggande Norra ishavet, inklusive Lincolnhavet. Expeditionen är en del av ett tema som beslutades i sekretariatets polarforskningsprocess för att uppmuntra samarbete över vetenskapliga discipliner. Temat är North Greenland Earth-Ocean-Ecosystem Observatory – GEOEO.

GEOEO syftar till att behandla vetenskapliga frågor som är inriktade på att förstå den marina kryosfärens dynamiska historia och påverkan på framtida klimatförändringar, inklusive konsekvenser för marina och markbundna ekosystem i Norra Grönland och intilliggande Norra ishavet, en av de minst kända regionerna på jorden. Fokus ligger även på att undersöka hur inlandsisen på Norra Grönland kan bidra till den globala havsnivåhöjningen.

Tidslinje

  • Webinar/workshop 1, GEOEO introduktion, 8 februari 2022 
  • Workshop 2, forskningsprojekt och samarbete, hösten 2022
  • Utlysning, november 2022 (för forskare vid svenska universitet)
  • Workshop 3 – Scope of work, ett år före expeditionen, 2023
  • Expedition med isbrytaren Oden, augusti-september 2024
  • Workshop 4, syntesrapport, efter expeditionen.

Det kommer vara en utlysning gällande forskningsprojekt för forskare vid svenska universitet i november 2022. För att erhålla plats på isbrytaren Oden krävs finansiering genom forskningsfinansiärer som använder peer review-urval.

Internationella forskare är välkomna att kontakta cecilia.lund@polar.se om du är intresserad av expeditionen!

En workshop hösten 2022 kommer att fokusera på forskningsprojekt med de som är fortsatt intresserade av samarbete och medfinansiering av GEOEO-expeditionen med isbrytaren Oden.

Arbetet med att ta fram ett scope of work (SOW) startar cirka ett år före expeditionen.

Workshop 4 fokuserar på efterbehandling av data och syntesrapporten.

Mål

Goal I: Unravelling the Late Glacial to Holocene history and dynamics of the North Greenland Ice Sheet (NGIS)

  1. Can we document patterns, sudden dynamic changes, and/or specific locations/times of stability during the NGIS’s Late Glacial to Holocene retreat from the continental margin?
  2. How and when did the presence/absence of floating ice tongues/ice shelves, sea-ice conditions and influx of warmer ocean water of Atlantic origin influence the NGIS’s retreat pace and dynamics?
  3. Did seafloor geology (bedrock and/or the shape of the submerged landscape) influence the NGIS’s retreat dynamics?
  4. Can we identify areas where marine ice-cliff instability may have caused rapid ice break-up?

Contribution of new knowledge: As no field data exist, reconstructions of the NGIS in the Lincoln Sea area are hypothetical. New information on the retreat dynamics, the role of ice shelves/tongues and retreat-pace from palaeo-records (glacial landforms, sediment cores etc) will add to our knowledge on how fast marine based ice sheets can retreat, a critical question considering the present climate warming.

Goal II: Providing new insights into the variability of the marine cryosphere of North Greenland and the adjacent Arctic Ocean

  1. When did the Arctic Ocean north of Greenland last experience sea-ice free summers?
  2. Have past occurrences with sea-ice free summers in the northern Greenland realm been linked to a complete loss of Arctic Ocean's summer sea-ice cover?
  3. Are sea-ice variations in northern Greenland during the Holocene linked to known climate forcings, e.g. solar insolation and atmospheric greenhouse gases?
  4. To what extent do variations of Atlantic water inflow to northern Greenland affect sea-ice conditions and the stability of ice tongues?
  5. How fast could the summer sea ice and collapsed ice tongues recover if the climate is cooled?
  6. Are there climatic thresholds beyond which the cryospheric retreat becomes irreversible?
  7. What are the water mass structures and distributions of dissolved constituents (gases, nutrients, carbonate system, transienttracers) in this key gateway area for export of Arctic-derived water of both Atlantic, Pacific and riverine origin to the North Atlantic?

Goal III: Investigating the interaction between ecosystem community composition, anthropogenic dynamics and climate fluctuations

  1. How is genomic biodiversity distributed throughout the marine water column?
  2. To what extent are past changes in Holocene biodiversity correlated with inferred changes in temperature, sea-ice cover and ice shelf dynamics?
  3. Do we find invasive subpolar species? Does the presence-absence of DNA from organisms that depend on sea ice lend support to inferences of earlier periods of an ice-free Arctic Ocean?
  4. To what extent is the arrival and disappearance of human cultures on Greenland, as inferred from sedimentary ancient DNA, correlated with past climate change, coastal sea ice changes, and/or prey species population dynamics? In addition, dendrochronological data from north Greenland shrubs will be assembled to reconstruct past climate and investigate vegetation dynamics.

Contribution of new knowledge: The plankton/benthos surveys will document the current state of Arctic marine biology in unexplored regions North of Greenland. Genomic analyses will contribute completely novel insights into temporal dynamics in marine biodiversity and how these are related to past changes in climate and sea-ice cover. On the terrestrial side, the analyses will enhance our knowledge of the extent to which pioneering human populations were affected by changes in terrestrial and marine biotic communities, especially prey population demography, in the context of Holocene climate fluctuations.

Goal IV: Quantifying ecosystem production and nutrient state in changing marine ecosystems north of Greenland

  1. What is the coupling between meltwater plumes, Arctic Ocean circulation, warm water pools and biological productivity, export, and demineralization?
  2. Who are the primary producers in these ecosystems?
  3. What sustains the biological productivity in fjords and near shore areas–nutrient inflow of Arctic Ocean water or subglacial runoff from land?
  4. What were the biogeochemical changes over the past decades and what can they tell us about future ecosystem changes?

Contribution of new knowledge: Through on-board continuous CO2and stable isotope water monitoring systems, CTD Rosette profiling for nutrients, microscopic and primary productivity measurements, and chemical and biological profiling of sediments and porewaters we can provide new data for both local and regional synoptic insights of the present and future Arctic marine carbon and nutrient cycles.

Goal V: Mapping of the remote ocean frontiers:

There has been growing recognition that our limited knowledge of the seafloor shape and depth has a severe impact on our ability to model ocean circulation and global heat transport, understand sediment dynamics and glacial history, assess sea-level rise, predict tsunamis and storm surges, and manage critical benthic habitats. The Decade of Ocean Science in Support of Sustainable Development has identified the complete mapping of the seafloor as a priority research area, necessary for meeting several of the U.N. Sustainable Development Goals (SDGs). The seafloor around NorthernGreenland is virtually unmapped.

Contribution of new knowledge: We will provide all mapping data fromtheNorthof Greenland2024 Expeditiondirectly to the International Bathymetric Chart of the Arctic Ocean (IBCAO)/Seabed 2030 project, which assembles these data to freely available data compilations provided to the community through the General Bathymetric Chart of the Oceans (GEBCO).

Goal VI: Mapping the presence of gas hydrates in marine sediments and gas in water column and atmosphere

  1. Are there gas hydrates in the sediments?
  2. Do we see signs of hydrate dissociation and seafloor methane release?
  3. How sensitive are the hydrate deposits (if present) to climate warming?

Contribution of new knowledge: In regional and global assessments of future warming-induced seafloor methane release, it is assumed that hydrates are ever-present along the continental shelf slope off northern Greenland, but this is purely based on assumption. If we reach this area to acquire new data, it will provide the first insights from a region that to-date has no geological base information on gas hydrates in previous assessments.

Goal VII: Numerical modelling of the ice-ocean-atmosphere-geodynamic system:

  1. What is the potential contribution to global sea-level rise from the NGIS under IPCCs RCPs/SSPs?
  2. How sensitive is Glacial Isostatic Adjustment (GIA) to geophysical inferred variations in deeper crustal and upper mantle rheologies and how do this geodynamics affect ice dynamics and contribution to sea-level rise?
  3. Which are the most critical feedback processes and environmental parameters (influx of warmer water, etc.) controlling the NGIS’s future behaviour under the different climate scenarios RCP?

Contribution of new knowledge: As there are no observation data from the Lincoln Sea north of 82°30’ N or from the fjords north of Sherard Osborn Fjord where Ryder Glacier drains, there are no assessments based on numerical modelling using observational data as boundary and/or initial conditions. Hence the contribution to new knowledge will be profound.

Expeditionen GEOEO är en del av ett större tema

Temat är GEOEO, North Greenland Earth-Ocean-Ecosystem Observatory. Den bygger på arvet från internationella forskningsexpeditioner, projekt och nätverk under det senaste decenniet som SWERUS-C3, Petermann 2015, Ryder 2019 och EU-PolarNet. GEOEO syftar till att behandla vetenskapliga frågor som är inriktade på att förstå den marina kryosfärens dynamiska historia och påverkan på framtida klimatförändringar, inklusive konsekvenser för marina och markbundna ekosystem i Nordgrönland och intilliggande Norra ishavet, en av de minst kända regionerna på jorden. Inom såväl temat som expeditionen kombineras fartygsbaserade och landbaserade projekt med fokus på kustområden som ligger i anslutning till de undersökta marina områdena. Temat pågår mellan 2022 och 2026.

De kunskapsluckor som identifierats i specialrapporten från FN:s klimatpanel IPCC om havet och kryosfären i ett föränderligt klimat, har fungerat som ett motiv till GEOEO-temat. Det finns också en bredare koppling till sociala och politiska forskningsämnen som ekosystemhälsa och välbefinnande i Arktis, utmaningar i form av förändring och anpassning för kustnära arktiska och icke-arktiska samhällen, styrningsfrågor samt en ökning av resursutvinning i ett snabbt uppvärmande klimat.

En syntesrapport kommer att planeras att publiceras i slutet av den tematiska processen 2026. Den syftar till att ge ändamålsenlig vetenskaplig kunskap om forskningsresultatens konsekvenser för olika sociala och politiska frågor i beslutsfattandet.

Syftet med att använda teman är att koppla fältgående och icke fältgående forskning till storskaliga teman som ska utvecklas av forskare tillsammans och i samarbete med Polarforskningssekretariatet. Arbetssättet kallas för Polarforskningsprocessen.

Snabba fakta

Augusti - september 2024

Område: Norra Grönland och intilliggande Norra ishavet

Forskningsfartyg: isbrytaren Oden

Kommande utlysning: GEOEO 2024

En utlysning för projektansökningar gällande platser på GEOEO-expeditionen planeras att öppna i november 2022.

Forskningsinfrastruktur och teknisk beskrivning I/B Oden

Fartygsdata, laboratorier, vetenskaplig utrustning, kranar, vinschar, IT-system.

Kontakt

För mer information om GEOEO-expeditionen, kontakta:

Cecilia Lund
Forskningssekreterare,
Polarforskningssekretariatet

cecilia.lund@polar.se

073-644 58 08