– I år är det 19 år sedan jag själv åkte på min första polarexpedition ombord på isbrytaren Oden, och jag minns tydligt känslan av att för första gången stå på metertjock havsis med flera tusen meter havsvatten inunder, säger Hanna Farnelid, docent i marin ekologi vid Linnéuniversitetet i Kalmar.

Vad är målet med forskarskolan?

– Målet med forskarskolan är att framstående unga forskare med ett intresse för Arktisforskning ska få praktisk erfarenhet av att samla in unika fältdata som kan användas i forskning, samt få en övergripande förståelse för det arktiska klimatsystemet. En bonus är att internationella nätverk skapas mellan forskare från olika ämnesområden, vilket behövs för att möta framtidens utmaningar med ett Arktis i förändring.

Vad hoppas du att deltagarna lär sig?

– I hope the experiences gained during the expedition will contribute to stronger and more innovative research. I also hope the journey becomes a lifelong memory that participants can share with others who may never have the opportunity to take part in this type of expedition. This is important for raising awareness of climate change in the Arctic and the need for continued research.

Vad gör den här typen av utbildning unik jämfört med universitet på land?

– Deltagarna får tillgång till världsledande teknik och expertis under en lång tid, vilket gör utbildningen till en unik möjlighet att lära sig. Genom expeditionen får deltagarna vara med och se när saker händer på riktigt och får då en djupare förståelse för de frågeställningar som de undersöker i sin forskning. En annan sak som gör utbildningen unik är samarbeten över ämnesgränser, vilket gör att deltagarna får träning i tvärvetenskapliga arbetssätt.

Varför är tvärvetenskap viktigt i Arktisforskning

– Tvärvetenskap är mycket viktigt för Arktisforskning eftersom de utmaningar som finns är komplexa och sammanlänkade. För att förstå helheten och utveckla hållbara lösningar behövs en kombination av expertis inom såväl naturvetenskap som teknik och samhällsvetenskap.

Hur brukar en vanlig dag ombord se ut?

– En vanlig dag ombord styrs mycket av vädret, som kan vara mycket föränderligt och påverka förutsättningarna för provtagningarna. Till exempel kan det vara farligt att arbeta på isen om det är dimma. Måltiderna sker alltid vid samma tid, vilket gör att dagarna får en tydlig rytm. En dag för deltagarna i forskarskolan innefattar såväl praktiskt arbete med att samla in data som arbete i grupper och deltagande i seminarier och föreläsningar.  Efter arbetstid kan man samlas för att spela kort, se en film eller utmana varandra i en pingisturnering.

Vilka typer av forskning/datainsamling kommer deltagarna att arbeta med?

– Forskarskolan innefattar områden som sträcker sig från meteorologi och ismätningar, till geofysik, geologi, oceanografi och biologi. Vissa data samlar vi in i realtid, men många kräver flera månader eller år av analysarbete efter avslutad expedition. Data som samlas in görs sedan tillgängliga för forskningssamhället.

Hur kombineras teori och praktisk forskning under expeditionen?

– Deltagarna är indelade i grupper baserat på intresse och inriktning för deras projekt. Dessa grupper leds av en senior forskningsledare med expertis inom ämnesområdet. Den praktiska forskningen i kombination med ämnesteori sker främst inom dessa grupper. Forskningsledarna undervisar även genom seminarier och föreläsningar där alla deltagare är med, vilket gör att teoretisk kunskap delas med alla ombord och ökar förståelsen för det praktiska genomförandet av datainsamling även utanför det egna forskningsområdet.

Vad innebär det att arbeta på Oden i centrala Arktis?

– Att arbeta på Oden i centrala Arktis gör att vi får möjlighet att öka kunskapen om ett område som förändras snabbt och som är av stor vikt för att förstå klimatförändringarnas kedjeeffekter. Isbrytaren Oden är en förutsättning för att nå dessa outforskade områden för att samla in unika data och därför är det ett stort privilegium att få arbeta på Oden.

Vad blir den största utmaningen med att samordna forskarskolan?

– Den största utmaningen är att ta tillvara på kunskap och nya kreativa idéer som uppstår i möten mellan människor.  Det betyder att det behöver finnas utrymme för flexibilitet och det oförutsägbara, samtidigt som en framgångsrik expedition behöver vara oerhört väl förberedd och planerad.

Hur arbetar ni för att skapa samarbete mellan olika forskningsområden?

– Vi arbetar med kontinuerligt kunskapsutbyte mellan grupperna och har tidigt en plan för hur data delas mellan forskare och till forskningssamhället. Ombord presenterar alla deltagare sina projekt vilket gör att det blir lättare att initiera diskussioner bortom sitt eget ämnesområde.

Vad betyder det internationella samarbetet med Kanada för expeditionen?

– Mångvetenskapliga och multinationella samarbeten är mycket viktiga för framgångsrik forskning. Det internationella samarbetet med Kanada innebär att nya forskningssamarbeten initieras och stärks, vilket lyfter svensk polarforskning, inte bara genom forskarskolan utan under en längre tid framöver. Att yngre forskare får möjlighet att tidigt samarbeta internationellt är oerhört viktigt för den individuella karriärutvecklingen, men den stora vinsten är de personliga nätverk och samarbeten som skapas som utgör en grund för den framtida gemensamma forskningen i Arktis.

Vad ser du mest fram emot med årets expedition?

– Det jag ser mest fram emot är att träffa alla deltagare. Det händer så mycket spännande när människor från olika bakgrunder möts. Tillsammans kommer vi att skapa en unik upplevelse och vårt arbete blir lagrat som i en tidskapsel med kunskap som kan användas både idag och i framtiden.