I samband med lanseringen av strategin besökte utrikesminister Maria Malmer Stenergard Polarforskningssekretariatet i Luleå för samtal om svensk polarforskning, forskningsinfrastruktur och Arktis framtid.

Den nya strategin kommer i en tid då Arktis får ökad betydelse till följd av klimatförändringar, geopolitisk utveckling och Sveriges medlemskap i Nato. Jämfört med den tidigare strategin från 2020 ges polarforskningen en tydligare roll i Sveriges samlade arbete i Arktis.

Den nya strategin kommer i en tid då Arktis får ökad betydelse till följd av klimatförändringar, geopolitisk utveckling och Sveriges medlemskap i Nato.

Forskning för kunskap, samarbete och inflytande

I regeringens 10-punktsplan betonas att Sverige ska främja och nyttja strategiska resurser som stärker landets ställning och säkerhetspolitiska aktörskap i Arktis. Polarforskning pekas ut som en av dessa resurser.

Polarforskningen bidrar med kunskap om klimat, miljö och samhällsutveckling i polarområdena. Samtidigt betonar den nya strategin forskningens betydelse för Sveriges internationella samarbeten och möjligheter att vara en aktiv och trovärdig aktör i Arktis.

– Strategin visar att polarforskning inte bara handlar om att förstå förändringarna i Arktis. Den handlar också om Sveriges förmåga att vara en relevant och trovärdig aktör i regionen och att bidra med kunskap i internationella samarbeten, säger Katarina Gårdfeldt, direktör för Polarforskningssekretariatet.

Strategin lyfter även fram vikten av forskningsinfrastruktur, internationella forskningssamarbeten och långsiktiga satsningar på svensk polarforskning.

Oden och framtidens forskningsinfrastruktur

I strategin beskrivs den svenska forskningsisbrytaren Oden som en unik resurs för forskning och svensk närvaro i Arktis. Regeringen konstaterar också att Oden är en unik global resurs och en av världens främsta infrastrukturer för forskning i polarhaven.

Samtidigt framhåller regeringen att Sveriges ledande position inom polarforskning och vårt oberoende tillträde till Arktis behöver säkras långsiktigt. Isbrytarkapaciteten kopplas också till Sveriges säkerhetspolitiska intressen, Nato-medlemskapet och förmågan att stödja kritisk infrastruktur i Arktis.

– Oden har gett Sverige en unik förmåga att bedriva forskning i polarområdena, men fartyget har också varit en viktig resurs för det internationella forskarsamhället. Den nya strategin understryker värdet av att långsiktigt säkra den typen av kapacitet, säger Katarina Gårdfeldt.

Om den nya Arktisstrategin

Den nya strategin ersätter Sveriges Arktisstrategi från 2020 och ska vägleda regeringens arbete i arktiska frågor under kommande år.

Några centrala delar i strategin:

• Polarforskning pekas ut som en strategisk resurs för Sverige.
• Forskningens betydelse kopplas tydligare till Sveriges internationella inflytande och närvaro i Arktis.
• Strategin nämner satsningar på en nationell polarforskningsagenda, ett nationellt polarforskningsprogram och en nationell polarforskarskola.
• Oden beskrivs som en unik global resurs och en av världens främsta infrastrukturer för forskning i polarhaven.
• Forskningsisbrytarkapacitet kopplas även till Sveriges behov av närvaro i Arktis och förmågan att stödja kritisk undervattensinfrastruktur.
• Strategin bekräftar behovet av att långsiktigt säkra Sveriges framtida forskningsisbrytarkapacitet.