Liknande prioriteringar finns i Sveriges strategi för ett fredligt, säkert och hållbart Arktis, som lyfter forskningens betydelse och betonar vikten av att Sverige även framöver ska kunna verka i Högarktis.

Länder samarbetar redan i dag kring arktiska resurser. EU:s strategi lyfter därutöver behovet av att öka Europas tillgång till kraftfulla isbrytare för att stärka förmågan att verka i Arktis. EU vill bland annat undersöka hur medlemsländernas isbrytare kan göras mer tillgängliga för gemensam användning, samtidigt som länderna behåller kontrollen över sina fartyg. Den inriktningen ligger väl i linje med Polarforskningssekretariatets förslag om en svensk forskningsisbrytare med flera användningsområden.

– Vårt förslag bygger vidare på Polarforskningssekretariatets erfarenheter från Oden, där forskning och andra verksamheter från flera länder delar på kapaciteten. En svensk forskningsisbrytare med flera användningsområden kan bidra till den europeiska isbrytarkapacitet som EU vill stärka. Det ger goda förutsättningar för ett kostnadseffektivt nyttjande av statens investering, samtidigt som Sverige behåller full rådighet över infrastrukturen, säger Katarina Gårdfeldt, direktör för Polarforskningssekretariatet.