Svenska forskare gör nya mätningar av Thwaitesglaciären i Antarktis

Thwaitesglaciären. Foto: Anna Wåhlin.

Anna Wåhlin är professor i oceanografi vid Göteborgs universitet. I januari deltar hon i en expedition på det amerikanska forskningsfartyget Nathaniel B. Palmer. Målet är att fortsätta forskningen kring vad som händer under en av de största flytande glaciärerna i Antarktis, Thwaitesglaciären, med hjälp av den autonoma undervattensfarkosten Ran.

‒ Under expeditionen 2019 var vi de första i världen som kom in under Thwaitesglaciären med vår undervattensfarkost Ran. Resultatet blev en massa spännande data från undersidan av isen, säger Anna Wåhlin.

Var ska kommande expedition genomföras?

‒ Expeditionen sker på den amerikanska forskningsisbrytaren Nathaniel B. Palmer. Vi avgår från Punta Arenas i Chile den 2 januari och vi kommer att befinna oss i Amundsenhavet, ett kustområde i Antarktis.

Varför studerar ni det här geografiska området?

‒ Det här området har nyckeln till framtidens vattenstånd. Det finns mycket vatten bundet i inlandsisen uppe på land, samtidigt som de flytande delarna av glaciärerna vid denna kust har minskat relativt snabbt de senaste åren. Det finns en koppling mellan de flytande glaciärerna och den is som ligger på land, men vi förstår inte helt fysiken bakom detta. Detta är den största anledningen till att prognoserna för framtidens vattenstånd har stora osäkerheter.

Vilka mätningar ska ni göra?

‒ Vi kommer att mäta havsströmmar, temperatur, salthalt, och olika kemiska egenskaper hos havsvattnet under de flytande glaciärerna.

Vilken roll har Sverige i expeditionen?

‒ Förutom jag deltar Li Ling från KTH, samt Anders Sjövall och Mark Symons från företaget MMT. Vi kommer att bidra med vår robot, den autonoma undervattensfarkosten Ran, som ägs av Göteborgs universitet. Det är ett av huvudnumren ombord så Sverige kommer att stå för ett mycket viktigt bidrag.

Vad hoppas ni på med expeditionen?

‒ Vi hoppas kunna förstå hur stor värmetransport som havet bidrar med till glaciärerna, samt vad som händer under de stora isarna. Vi vet varifrån vattnet kommer, och vi har en uppskattning från 2019 på värmetransporten. Det vi hoppas på nu är att besöka samma platser och upprepa det vi gjorde under 2019, och även få en mer detaljerad bild av processerna under isen. Vi har med ett par nya instrument som mäter isen underifrån och som tar bilder av gränslagret mellan is och hav.

Varför är forskningen viktig?

‒ Om vi lyckas så kommer vi att kunna få säkrare prognoser för framtidens vattenstånd. På ett övergripande plan tycker jag det är viktigt att vi förstår det som händer på vår planet. I polarområdena har det inte gjorts så många observationer och mycket är fortfarande okänt.