Under expeditionen är du forskningsledare för arbetspaketet Arktiska prokaryoter. Kan du förklara vad det är för något?

– Prokaryoter betyder organismer utan cellkärna, i dagligt tal kallat bakterier. Prokaryoter utgörs av domänerna Bakterier och Arkéer i Livets träd som beskriver släktskapen mellan alla organismer.

Vilken betydelse har prokaryoterna för Arktis ekosystem?

– De bryter ner organiskt material och använder lösta föreningar som är både organiska och oorganiska för sin tillväxt och energiförsörjning. Där ingår många grundämnen som till exempel kol, kväve, fosfor, syre, svavel, väte, järn, magnesium. Föreningarna omvandlas av olika processer till levande massa eller gaser, vilket avgör hur grundämnena i sin tur påverkar havet (exempelvis föda i näringsväven) och atmosfären (exempelvis produktion av koldioxid). De flesta ämnens omvandling på jorden påverkas i stor utsträckning av prokaryoternas aktivitet.

Varför är de här organismerna intressanta att undersöka?

– Prokaryoterna är jordens äldsta och i antal mest förekommande organismer. Trots att de är små har de stort inflytande på omvandlingen av många grundämnen på jorden, däribland kol. Vill vi förstå kolcykeln behöver vi veta hur prokaryoterna omvandlar kolföreningar.

Vad är det roligaste med att forska om prokaryoter? 

– Dessa organismer beter sig och gör saker. Samtidigt är det fascinerande hur viktiga de är för att skapa de förhållanden på jorden som gör att vi människor kan leva här idag. De har också spännande former och cellstrukturer som ligger närmare konst än vetenskap.

Vad ser du mest fram emot med expeditionen?

– Att få bättre kunskap om hur stor levande massa prokaryoterna utgör, hur snabbt de tillväxer, hur de andas och hur detta varierar över stora arktiska områden. Det är också intressant att studera hur de klarar långa perioder med lite näringstillförsel och låga temperaturer. Där är storleken på underhållsandningen ett intressant mått. Dessutom ska det bli en spännande upplevelse att få se Norra ishavet med egna ögon och utforska nya delar av det.

Något du vill tillägga?

– Expeditionen skulle inte vara möjlig utan den stora erfarenhet och expertis som Polarforskningssekretariatet bidrar med. Jag vill också nämna det stöd mina kunniga kollegor vid Umeå marina forskningscentrum bidragit med. Min postdoktor Ashish Verma, professor Jarone Pinhassi och doktorand Dennis Amnebrink vid Linnéuniversitetet, är alla viktiga medlemmar i vårt projekt. Och så förstås finansieringen från EcoChange och Kempestiftelserna.