Mötet hölls med anledning av det tilläggsdirektiv som regeringen beslutat med syfte att utvärdera olika finansieringsmodeller för att ge svenska polarforskare tillgång till forskningsisbrytare också i framtiden. Statsisbrytaren Oden har sedan 1991 på ett mycket förtjänstfullt sätt använts för forskningsexpeditioner till polarområdena. Den huvudsakliga frågan som utredningen ska besvara är hur svenska polarforskare ska få tillgång till forskningsisbrytare i polarområdena när Oden så småningom tas ur tjänst. Svaren från utredningen beräknas att redovisas den 30 juli 2021.

Kapten Mattias Petersson berättade under mötet om isbrytaren Oden och dess kapacitet. Han pratade bland annat om hur det är att manövrera fartyget i tuffa förhållanden i Högarktis samt om hur avgörande den kompetens som byggts upp under lång tid varit för genomförandet av lyckade polarforskningsexpeditioner.

Forskare berättade om Odens betydelse

Med på mötet var också Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet och Michael Tjernström, professor i gränsskiktsmeteorologi vid Stockholms universitet. Bägge har lång erfarenhet av polarexpeditioner och kunde svara på frågor från media och beslutsfattare. De berättade om vilken betydelse isbrytaren Oden haft för svensk polar- och klimatforskning, inte minst i ett internationellt perspektiv. För att Sverige fortsatt ska kunna vara en världsledande polarforskningsnation är tillgång till infrastruktur året runt av stor betydelse, enligt forskarna.

Planer på ett marint forskningsprogram

Att marin polarforskning är ett prioriterat område för regeringen framgick tidigare av Matilda Ernkrans uttalande inför det arktiska ministermötet den 8 maj:

– I polartrakterna sker klimatförändringarna snabbare än på andra ställen på jorden, och vi måste arbeta tillsammans för att studera effekterna på Arktis och för dem som bor där. Satsningarna på klimatforskningen behöver öka och regeringen planerar ett marint forskningsprogram med fokus på polartrakterna.