Västantarktis 2019

Thwaitesglaciären i Antarktis. Foto: Martin Jakobsson.

Polarforskare från Göteborgs universitet deltog vintern 2019 i en forskningsexpedition till Amundsenhavet. Expeditionen är en del av det amerikansk-brittiska samarbetet International Thwaites Glacier Collaboration – ett femårigt forskningsprogram för att förstå i vilken utsträckning Thwaitesglaciären i Västantarktis kan komma att bidra till den globala höjningen av havsnivån.

Forskning

Den västantarktiska inlandsisen binder en volym av is som om den smälte skulle motsvara över tre meter i global vattenståndshöjning. Prognoserna för inlandsisens framtid är mycket osäkra eftersom det inte finns några observationer att jämföra befintliga teorier med. På grund av stora tekniska utmaningar vet vi mycket lite om det västantarktiska glaciärsystemet och de mekanismer som kan leda till dess kollaps.

Inlandsisen i Antarktis byggs successivt på av ackumulerad nederbörd. Påbyggnaden balanseras av att is transporteras bort av glaciärer, som långsamt rör sig ner mot havet likt floder av fruset vatten. Där glaciärerna mynnar i havet bildas flytande glaciärtungor, så kallade shelfisar, under vilka enorma isgrottor finns – flera hundra meter djupa och hundratals kilometer i utbredning. Dessa isgrottor är i stort sett helt outforskade. Det enda sättet att nå dem är med autonoma undervattensfarkoster (AUV), specialdesignade för att klara långa uppdrag utan kontakt med ytfartyg, vilket kräver förmåga att själva lösa problem och ta sig förbi eventuella hinder som is eller undervattensberg som kan påträffas under uppdraget.

Ny teknik möjliggör mätningar under glaciärer

Under tre isbrytarexpeditioner till området kommer inlandsisen, isgrottorna samt det angränsande havsområdet att utforskas. Målet är att kartlägga havsbotten och isens tjocklek, struktur, och förekomst av smältvattenkanaler i isgrottorna såväl som för inlandsisen. Forskarna kommer även att mäta det angränsande havet, där en varm, salt och relativt tung vattenmassa strömmar in mot glaciärerna. En trolig orsak till förtunningen av glaciärtungorna är att de smälter underifrån på grund av att det varma vattnet cirkulerar in i isgrottorna.

Forskarna från Göteborgs universitet ingår i forskningsprojektet TARSAN och kommer att navigera en AUV under shelfisarna i Amundsenhavet, där de snabbast minskande glaciärerna finns. Målet med studien är att genomföra tidigare omöjliga mätningar under glaciärerna Thwaites och Getz, som är två av nyckelglaciärerna i området. Med hjälp av AUV:n, kompletterat med fjärranalys via helikopter, kommer forskarna att genomföra den första kartläggningen av havsbotten, istjocklek och havsströmmar under shelfisarna.

Genom projektet hoppas forskarna få svar på följande frågor:

  • Hur stor är avsmältningen orsakad av havet, och hur varierar den med isgrottans form, temperaturskiktningen i havet, och smältvattentillförsel från land?
  • Vilka processer styr hur mycket varmt havsvatten som strömmar upp på kontinentalsockeln, och hur mycket av detta tar sig vidare in i isgrottorna?
  • Hur påverkar förändringar i isgrottorna det hydrologiska avrinningssystemet under istäcket, till exempel när havsvattnet äter sig in mot inlandsisen?
  • Hur blir de nya prognoserna för vattenståndshöjning när avsmältning driven av havsvatten och det hydrologiska systemet tas med i beräkningen?

Om expeditionen

29 januari 2019 till 15 Mars 2019

Amundsenhavet, Antarktis

Forskningsledare: Anna Wåhlin

Svenska deltagare

Anna Wåhlin, Aleksandra Mazur, Johan Rolandsson, Jonas Andersson, Filip Stedt och Salar Karam. Samtliga vid Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

Stöd

Det svenska deltagandet i expeditionerna finansieras av Swedish Maritime Robotics Centre, SMaRC, samt Vetenskapsrådet. Investeringen i AUV:n har kunnat ske genom ett infrastrukturanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Expeditionsrutt