Ett lagarbete i Arktis
Studenter i ECR-programmet får instruktioner om hur man provtar havsis. Fotograf: Elisabeth Frost
Norra ishavet, 2026-08-31
Under min första polarexpedition fascinerades jag av vikten av samarbete och hur mycket man kan göra om man gör det tillsammans. Alla personer som är med på en vetenskaplig expedition har en tydlig roll som verkligen behövs för att allt ska fungera. Som ett välsmort maskineri flyter vardagen på, vi löser problem, diskuterar och optimerar.
Under den senaste veckan har studenterna i ECR programmet fått möjlighet att praktisera i de olika arbetspaketen för att lära sig om mätningar och insamling av data. Studenterna har turats om att utbilda varandra och det har varit mycket uppskattat. Att lära sig om områden utanför sitt eget expertområde är inte bara inspirerande utan också viktigt för att kunna bidra och hjälpa till när det behövs.
En viktig uppgift som vi har är att vi släpper väderballonger var sjätte timma dygnet runt som samlar in viktiga mätvärden för att göra tillförlitliga väderprognoser. Listan av frivilliga hjälpare har fyllts på snabbt för såväl midnatt som tidiga morgontimmar och visar på den härliga lagandan som finns ombord.
Den senaste uppgiften som studenterna i ECR programmet har haft är att i grupper utforma tvärvetenskapliga projekt för framtida forskning i Arktis. När alla projekt hade presenterats fick studenterna rösta om vilket bidrag de tyckte var bäst. Många kreativa och ambitiösa projekt presenterades och det vinnande bidraget handlade om hur vi i framtiden kan samla in viktiga mätdata med mindre påverkan på klimat och ekosystem. Projekten var konkreta exempel på hur mycket vi kan göra och lösa om vi gör det tillsammans!
Text: Hanna Farnelid, ECR-Program Coordinator