Du förbereder dig för ännu en expedition med isbrytaren Oden. Hur känns det inför denna expedition?

Som emeritus (pensionerad) trodde jag att mina expeditioner var över efter fem resor till central-Arktis. Men när den här möjligheten dök upp kunde jag inte tacka nej. Känslorna inför denna resa är annorlunda eftersom jag inte behöver ansvara för instrument och logistik – det sköter andra. Istället får jag fokusera på något helt nytt: att leda en forskarskola som kombinerar ”riktigt” vetenskapligt fältarbete med föreläsningar. Det känns väldigt spännande men också utmanande.

Du leder ett Early Career-program under expeditionen. Vad innebär det, och vad kan deltagarna förvänta sig?

Det är en unik kombination av formell utbildning och verkligt fältarbete. Doktorander deltar ofta i expeditioner, och det brukar även hållas föredrag ombord där man berättar om sina projekt. Det som är nytt här är att fältarbetet är byggt kring doktoranderna; en del av dessa har inte ens varit i fält tidigare. De får arbeta med mätningar och provtagning under handledning och får samtidigt delta i ett tvärvetenskapligt program med föreläsningar. De får en fördjupning inom sina ämnen men också en bredare kunskap och förståelse för Arktis som system. Dessutom skapas en stark gemenskap mellan deltagarna.

Vad skiljer den här kursen från en traditionell universitetskurs?

Det unika är att fältarbetet är "på riktigt", inte bara en övning eller en laboration. Detta kombineras med ett föreläsningsprogram med både bredd och djup. Studenterna får direkt uppleva hur teorin möter verkligheten och hur olika discipliner hänger ihop. Det ger en dimension som inte går att återskapa hemma i en vanlig föreläsningssal.

Vad hoppas du att deltagarna tar med sig från expeditionen?

Jag hoppas att de får en oförglömlig upplevelse där de lär sig mycket, inte bara om sitt eget ämne utan även om andra forskningsfält. Vill också inspirera fler att satsa på en karriär som polarforskare och att öka förståelsen och inse vikten av helhetsperspektiv. Dessutom får de uppleva hur fältarbete i central-Arktis går till – både utmaningarna och glädjen.

Hur är det att samla in data i en så extrem miljö som Norra ishavet?

Det kräver noggrann planering eftersom allt måste tas med ombord, gärna i dubbel uppsättning. Man kan inte springa till en butik mitt ute på isen om något går sönder. Samarbete och kreativitet är viktigt när problem uppstår. Miljön kan vara tuff, men på sommaren är temperaturen oftast nära noll, vilket minskar risken för förfrysning. Däremot kan fukt och frost störa instrumenten.
Ombord på Oden finns också särskilda utmaningar, som vibrationer och rörelser under isbrytning, vilket påverkar mätningar. Instrument måste förankras, och man behöver mäta fartygsrörelser parallellt. Observationer ute på isen innebär extra säkerhetsrisker, som isbjörnar, vilket gör att alla måste vara vaksamma och särskilda isbjörnsvakter håller ständig uppsikt.

Kan du ge exempel på vilka mätningar studenterna deltar i?

De är med i ett brett spann av mätningar — från havsbotten till toppen av atmosfären. Det handlar om sedimentprover, kartläggning av havsbotten, mätningar av temperatur, salthalt samt biologiska och kemiska egenskaper i vattnet, studier av havsisen, flöden av gas och energi mellan hav, is och luft, samt observationer av atmosfärens struktur. De flesta arbetsprogram bemannas av doktorander under handledning. Även om det produceras högkvalitativa data är fokus här på utbildning snarare än en enskild vetenskaplig frågeställning.

Vad innebär det att programmet är tvärvetenskapligt?

Ombord lever och arbetar forskare från många discipliner tätt tillsammans, vilket skapar naturliga möten. Men målet här är att gå längre och verkligen riva ner barriärer mellan ämnena. Föreläsningarna ska ge både översikt och djup inom olika områden, och deltagarna uppmuntras att delta i andra arbetsprogram.
De får också tematiska workshops där de fördjupar sig, sammanfattar och presenterar för varandra. På så vis får de både specialisering och en bred förståelse för helheten.

Vad kan expeditionen bidra med till vår förståelse av Arktis och klimatförändringarna?

Expeditionen bidrar på tre plan. För det första genom ökad förståelse av arktiska processer, vilket till exempel kan förbättra klimatmodeller. För det andra genom att bidra till långsiktig datainsamling som kan hjälpa oss att se förändringar över tid, även om många fler expeditioner behövs för att dra säkra slutsatser om trender. Men ett huvudfokus här är för det tredje att utbilda en ny generation polarforskare, vars framtida bidrag vi ännu inte ens kan förutse, men som jag är övertygad kommer bli viktiga.

Hur påverkar den kanadensiska forskningens prioriteringar ert arbete?

Det blir en stor logistisk utmaning att samordna de olika arbetspaketen och samtidigt hitta tid för föreläsningarna. Schemat måste planeras dag för dag utifrån verksamheterna, tillgängliga lokaler och deltagarnas ork. Vi får helt enkelt vänta och se i efterhand hur väl det gick!

Hur hanterar ni isoleringen och det sociala livet under sex veckor till havs?

Genom öppenhet, samtal och gemenskap. Vi jobbar mycket, men det är viktigt att vara uppmärksam på varandra och fånga upp signaler tidigt om någon inte mår så bra. Sociala aktiviteter som söndagsmiddagar, pingisturneringar, filmvisningar och bastukvällar hjälper. På tidigare expeditioner har vi till och med haft danskurser. Och så finns gym, promenader på däck och tid för läsning. Regelbunden sömn och mat är också viktigt.

Har du några tips till en förstagångsdeltagare?

• Skriv dagbok! Du tror att du kommer minnas allt, men det gör du inte. En dagbok är ovärdelig när data skall utvärderas och analysera efteråt, men blir också din souvenir från resan.
• Om du mår dåligt, prata med någon — det finns både medicinsk personal och erfarna kollegor ombord.
• Ta med böcker, musik och filmer så att det räcker hela resan. Och glöm inte grundläggande saker som att äta, sova och röra på dig.