Sverige, med sin långa tradition och framstående position inom detta fält, möter både möjligheter och utmaningar i att behålla sin roll som ledande polarforskningsnation.

Utreder möjlig ersättare till Oden

Propositionen betonar vikten av att trygga Sveriges oberoende tillgång till Arktis och Högarktis, där geopolitiska spänningar och klimatförändringar påverkar forskningsmöjligheterna. Forskningsisbrytaren Oden har haft en central roll, men närmar sig nu slutet av sin tekniska livslängd.

– Polarforskningssekretariatet har fått i uppdrag att förbereda för en eventuell nyanskaffning av ett forskningsfartyg. Ett nytt tungt polarklassat fartyg krävs för att stärka Sveriges roll som ledande inom polarforskning, möjliggöra åretrunt-expeditioner och stödja strategiska intressen som miljöövervakning och underhåll av undervattensinfrastruktur, säger Katarina Gårdfeldt, direktör för Polarforskningssekretariatet.

Polar Connect – stärker säkerhet och klimatforskning

Regeringen skriver i forskningspropositionen att Polar Connect är en central satsning för att förbättra Sveriges digitala säkerhet och globala förbindelse. Vetenskapsrådet får särskilda medel för att stödja initiativet, med 23 miljoner kronor avsatta 2025, 25 miljoner 2026, 30 miljoner 2027 och en ökning till 40 miljoner kronor 2028.

Den fiberoptiska sjökabeln genom Arktis skapar en kortare och säkrare rutt som knyter samman Norden med den indopacifiska regionen och Nordamerika. Samtidigt stärker kabeln svensk klimatforskning genom att dess sensorer kan övervaka klimatförändringar under den arktiska isen i realtid.

– Polar Connect är en viktig satsning som stärker Sveriges digitala säkerhet och ger forskningen nya verktyg för att förstå klimatförändringarna i Arktis, säger Katarina Gårdfeldt.

Polarforskning – ett strategiskt forskningsområde

Regeringen betonar att polarforskningen är viktig inte bara ur ett forskningsperspektiv, utan även för Sveriges säkerhet och strategiska intressen, särskilt med hänsyn till Natomedlemskapet och det förändrade säkerhetspolitiska läget. Polarområdena är centrala för att förstå klimatförändringar och deras globala effekter, vilket gör forskningen avgörande för både Sveriges och det internationella samfundets förmåga att hantera klimatutmaningar. Därför föreslår regeringen att polarforskning lyfts fram som ett strategiskt forskningsområde.

– Det är glädjande att Sverige satsar 22 miljoner kronor på polarforskning 2027, med ytterligare ökade anslag på 44,5 miljoner planerade för 2028. Detta är en viktig investering i både vetenskap och framtid, säger Katarina Gårdfeldt.

Forskarskola och internationell samverkan

Som en del av den långsiktiga strategin föreslår propositionen inrättandet av en forskarskola för polarforskning. Syftet är att stärka utbildning och rekrytering av spetskompetens inom detta område. Dessutom betonas behovet av att utveckla internationella samarbeten, särskilt med länder som delar Sveriges engagemang för öppen vetenskap och ansvarstagande forskning.

– Vi ser mycket positivt till satsningen på en polarforskarskola, som kommer att stärka Sveriges ledande roll inom polarforskning och bidra till att utveckla framtidens excellenta forskare. Tillsammans med riktade medel till universitet och högskolor skapas fantastiska möjligheter för svensk forskning att fortsätta lysa internationellt, säger Katarina Gårdfeldt.

En investering i framtiden

Polarforskningens centrala roll i forskningspropositionen visar Sveriges ambition att fortsätta vara en ledande aktör inom klimatvetenskap och arktiska studier. Genom att investera i infrastruktur, utbildning och internationella samarbeten skapar Sverige förutsättningar för att bibehålla sin position som kunskapsnation och bidra till lösningar på globala utmaningar.

Sammantaget understryker propositionen att polarforskningen är en strategisk prioritet för Sverige, inte bara för att förstå klimatförändringarnas effekter utan också för att säkerställa landets roll i en region med ökande global betydelse.