Regeringen undersöker möjligheterna för ett nytt polarforskningsfartyg
En ny utredning ska senast 1 december 2024 klarlägga vilka åtgärder och samarbeten som behövs för att Sverige ska kunna anskaffa och driva ett modernt klimatneutralt polarforskningsfartyg.
Sveriges ambition är att vara en världsledande polarforskningsnation med kapacitet att genomföra expeditioner på åretruntbasis. I ett pressmeddelande meddelar Regeringen, genom utbildningsminister Mats Persson, att nästa steg tas för att kunna ge svenska polarforskare tillgång till ett modernt klimatneutralt forskningsfartyg. Han nämner också att Sverige har en lång historia och framstående position inom polarforskning som bidrar med data till globala klimatmodeller.
Av pressmeddelandet framgår det att Sverige har som målsättning att upprätthålla och utveckla förmågan att navigera och inhämta data från polarområdena. Detta är angeläget med tanke på de snabba klimatförändringar som sker i polarområdena och de effekter dessa förändringar har på klimat- och ekosystemen. För att förstå och möta dessa förändringar behövs bland annat mer data från fartygsbaserade observationer.
– Det är mycket positivt att regeringen i och med utredningen nu tar nästa steg för att Sveriges framtida moderna polarforskningsfartyg ska bli en realitet. Anskaffningen av ett klimatneutralt forskningsfartyg är en prioriterad fråga för Polarforskningssekretariatet och en förutsättning för att Sverige ska behålla sin ledande position inom marin polarforskning. Forskning i polarområdena blir allt viktigare för att förstå klimatförändringarna och dess konsekvenser, säger Katarina Gårdfeldt, direktör.
Bakgrund
Sveriges strategi för den arktiska regionen (2020/21:7)
Den 24 september 2020 överlämnade regeringen Sveriges strategi för den arktiska regionen till riksdagen. Polarforskning och miljöövervakning är ett av sex prioriterade områden i skrivelsen där det bland annat står att Sverige vill vara en världsledande polarforskningsnation med kapacitet för expeditioner på årentruntbasis. Strategin nämner också att Polarforskningssekretariatet behöver fortsätta överväga möjliga alternativ för tillgång till ett tungt polarklassat, klimatneutralt forskningsfartyg för åretruntverksamhet även när den svenska isbrytaren Oden inte längre bedöms kunna användas för forskningsuppdrag.
> Sveriges strategi för den arktiska regionen
Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur (SOU 2021:65)
I utredningen behandlas bland annat frågan om olika finansieringsmodeller för fortsatt tillgång till en forskningsisbrytare. Några av slutsatserna som fördes fram var:
- Ett nytt polarforskningsfartyg bör ses som en samhällsinvestering
- Nykonstruktion av ett polarforskningsfartyg kräver en ambitionshöjning av polarforskningen
- Att hyra plats på fartyg eller att hyra fartyg är sannolikt billigare än nykonstruktion men försvårar för svenska polarforskare
- Av utredningens remissvar behandlade 17 frågan om tillgången till forskningsisbrytare, 15 av dessa var positiva.
> Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur
Polar Connect
Polarforskningssekretariatet bidrar till flera projekt inom initiativet Polar Connect vars mål är att lägga en fiberoptisk kabel på havsbotten mellan Europa och Asien, via Arktis. I dagsläget finns inget västerländskt fartyg som har den isbrytarkapacitet som behövs vid kabelläggningen. Det nya polarforskningsfartyget skulle däremot leva upp till de krav som ställs för uppdraget. Polar Connect leds av NORDUnet.
> "EU-medel till det svenska projektet Polar Connect", nyhet Vetenskapsrådet 11 januari 2024.
Samhällsnytta med ett nytt polarforskningsfartyg
Internationella relationer
Den nya forskningsisbrytaren skulle stärka Sveriges närvaro och inflytande i Arktis och Antarktis. Det skulle också gynna Science Diplomacy, d.v.s. främja utvecklingen av internationella relationer. Sverige är idag en attraktiv internationell samarbetspartner inom polarforskning, något som skulle stärkas ytterligare med det nya fartyget.
Gynnar grön omställning
Ett beslut om klimatneutral forskningsisbrytare skickar positiva signaler till industrin. Det skulle kunna leda till att kunskapen om metanol som fartygsbränsle ytterligare kan skalas upp. I sin tur skulle det gynna den gröna omställningen av fartygsflottan såväl nationellt som globalt med minskad klimatpåverkan som följd.
Skapar arbetstillfällen
Den samhällsinvestering som en ny forskningsisbrytare innebär leder till fler arbetstillfällen hos leverantörer och underleverantörer. Det kommer också ge fler arbetstillfällen inom sjöfart samt personal i stödfunktioner som forskningsingenjörer, tekniker och rörmokare.
Stärker utbildning
Den nya forskningsisbrytaren kan bli ett viktigt uppdrag för skandinavisk design där estetik och funktionalitet kombineras. Även sekretariatets uppskattade lärarprogram där lärare följer med på expedition och får med sig värdefulla erfarenheter till eleverna, skulle kunna skalas upp ytterligare.
Konst och kultur
Precis som vi är en ledande nation vad gäller polarforskning kan vi fortsatt tillhöra toppskiktet i kulturella sammanhang. Sekretariatets konstnärsprogram bidrar med ett viktigt narrativ som når ut till en stor publik. Det stärker också Sveriges kulturella identitet som en nation med starka band till Arktis.
Partner i viktiga projekt
En ny forskningsisbrytare skulle till exempel kunna ha en viktig roll i projektet Polar Connect med målsättning att lägga en fiberoptisk kabel på havsbotten mellan Europa och Asien, via Arktis. I dagsläget finns inget västerländskt fartyg som har den isbrytarkapacitet som behövs vid kabelläggningen.
Roll i totalförsvaret
Redan vid designarbetet skulle det nya forskningsfartyget kunna anpassas för uppgifter inom totalförsvaret. Vid kris och krigssituationer kan en tung polarklassad isbrytare bidra med förmågor i polarområdena som idag saknas i totalförsvaret. Exempel på uppdrag skulle kunna vara räddningsaktioner eller bryta is åt andra fartyg eller konvojer.
Fördelar med det nya polarforskningsfartyget
- Optimerad för forskning
- Användning året runt, därmed tillgänglig för forskning i båda polerna under årets alla säsonger
- Klimatneutral drift
- Kraftfull framdrivning och hög isklass (PC2+) möjliggör isbrytning under svåra isförhållanden
- Modulär design, kan anpassas för olika uppgifter
- Anpassad för transporter och olika operationer i öppet vatten (DP-2)
- Kommer att stärka internationella forskningssamarbeten
Om svensk marin polarforskning
- Den svenskledda expeditionen 1980 med isbrytaren Ymer runt Svalbard var startskottet för modern marin forskning i Arktis.
- Isbrytaren Oden har använts till Polarforskning sedan 1991 och var den första forskningsisbrytaren som nådde Nordpolen samma år tillsammans med tyska Polarstern. Sedan dess har Oden återvänt till Nordpolen tio gånger.
- Oden har under åren 1991 – 2023 genomfört 24 expeditioner till Arktis och fem till Antarktis.
- Hon är en av få forskningsisbrytare som klarar av de områden med svårtillgänglig flerårsis som finns i Högarktis och runt Antarktis.
- Svensk forskning har med isbrytaren Oden som forskningsplattform haft stor internationell framgång. Många expeditioner utförs som samarbeten med olika nationer eller organisationer, vilket ökar forskarnas kontaktytor och samarbetsmöjligheter. Gemensamma forskningsexpeditioner har exempelvis genomförts med USA, Kanada och Tyskland.
- Oden var till exempel en del i Arctic Coring Expedition (ACEX) 2004, Integrated Ocean Drilling Program (IODP). Artiklar från expeditionen, där svenska forskare deltog, har genererat mer än 8 600 citeringar (januari 2020).
- Sverige har världsledande kompetens inom isbrytning och ”Ice Management” när det gäller att genomföra avancerade uppdrag i Arktis och Antarktis.
- Mellan 2005 – 2011 arbetade Oden i Antarktis inom ramen för ett svensk-amerikanskt forskningssamarbete. Då utvecklade Oden en betydligt mer effektiv metod för att bryta isrännan till USA:s forskningsstation McMurdo.
- Odens expeditionsverksamhet har starkt bidragit till den förståelse vi nu har om jordklotets utveckling och klimatets variation genom historien.