– Av de fem expeditioner jag deltagit på så har ARTofMELT varit den mest harmoniska. Alla hade stor förståelse för varandras verksamhet och samarbetade konstruktivt. När man samarbetar i stället för att motarbeta varandra skapar det förutsättningar för mer resultat för alla. Från min utgångspunkt som Chief Scientist handlade detta om att till exempel väga vem som skulle få tillgång till helikoptern och när, eftersom tre olika grupper gjorde anspråk på detta, samtidigt som en ytterligare grupp inte kunde operera alls när helikoptern var i luften, säger Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet.

Våren kom sent till Arktis

Expeditionen ARTofMELT 2023 med isbrytaren Oden startade rekordtidigt, 7 maj, vilket var mer än två månader tidigare än vad som brukar vara fallet. Anledningen var att forskarna bland annat ville studera smältsäsongens inledning i Norra ishavet och vad det är som påverkar smältningen. Då gällde det att vara ute i god tid så övergången från vinter till vår och sommar inte skulle missas. En teori forskarna utgick från är att det är kraftfulla inflöden av varm och fuktig luft söderifrån som sätter i gång smältningen i Norra ishavet.

– Nu blev det oväntat få varmluftsepisoder och övergången till sommarens issmältning skedde sent. Men de varmluftsepisoder som kom, en i andra halvan av maj och den i början av juni som ledde till smältsäsongens inledning, lyckades vi fånga. I bägge fallen hade vi god koll flera dagar i förväg och tog emot varmluften under två isstationer med instrument på, i och under isen. Det överraskade oss också att ”våren” inleddes under isen redan ett par veckor innan lufttemperaturen gick över smältpunkten, säger Michael Tjernström.

På expeditionen deltog 38 forskare från tio länder som arbetade i elva olika projekt. Forskarna samlade data från atmosfären och havet samt från olika typer av is och snö. Michael Tjernström berättar att hans bild är att forskarna fick med sig hem den data de planerat att samla in och i flera fall över förväntan. Exempelvis kunde både HELIPOD[1] och HELIKITE[2] flygas mer än förväntat och det gjordes fler detaljsonderingar av den övre delen av havet än planerat. Dessutom samlades mycket data när Oden var stationär vid samma isflak under flera dagar, vilket skedde två gånger. När det gäller det meteorologiska observationsprogram som han själv varit med och planerat så var Michael Tjernström mycket nöjd.

– Den geografiska positionen är egentligen inte så viktig för processer inom klimatfysiken, det är platsens egenskaper som är viktiga. Atmosfären har så stor variabilitet att det oftast inte går att hitta en viss plats där en viss process sker. Med det sagt så kan närliggande terräng, till exempel Grönland eller Svalbard i vårt fall, påverka de atmosfäriska processerna för vissa platser, då undviker vi att göra mätningar där. Det viktiga för oss var att vara inne i packisen, gärna långt från öppet vatten och därför helst långt norrut. Resten sköter atmosfären!

Utmanande isförhållanden

En speciell aspekt med expeditionen var att den inte hade någon förutbestämd rutt. Med hjälp av väderprognoser kunde man några dagar i förväg veta när en varmluftsepisod var på väg, och sedan försöka ta Oden dit. Genom ett unikt samarbete med både det europeiska vädercentret ECMWF (European Centre for Medium-Range Weather Forecasts) och med den norska vädertjänsten, hade forskarna dagligen tillgång till prognoser upp till sju dagar i förväg och kvalitén på prognoserna var mycket god.

– Så här efteråt kunde vi konstatera att det blev en stor utmaning att navigera i svår vinteris, därför kom vi aldrig så långt norrut som vi hade planerat för. I stället blev vi kvar i Framsundet där en svår isbarriär blockerade vägen norrut. Mellan isflaken var pressen också kraftig och varierade mycket över dygnet. Ofta kunde vi se hur en planerad färdväg bara slöt sig framför ögonen.

Något som skapade starka intryck från expeditionen, men som också blev ett hinder för forskarnas möjligheter att genomföra mätningar, var de många isbjörnsbesöken.

– Under den andra halvan av expeditionen hade vi över 35 besök av isbjörnar, vilket är väldigt många. Vi ser isbjörn vid alla expeditioner, men oftast bara några få gånger. Nu hade vi besök i stort sett dagligen, ibland mer än en gång, Det gjorde att vi fick anpassa rutinerna för arbetet på isen. Det vanliga är att allt arbete på isen avbryts och alla kommer tillbaka ombord när man får syn på en björn. Men mot slutet hade vi extra isbjörnsvakter på bryggan för att ”punktmarkera” isbjörnar som fanns i närheten men som höll sig på avstånd. På så vis kunde vi fortsätta att arbeta på isen men ändå snabbt evakuera ifall björnen skulle komma på andra tankar och börja röra sig emot oss.

Från nyfikenhet till nytta

På vilket sätt kan då forskningen som genomfördes på ARTofMELT 2023 vara till nytta för samhället? Michael Tjernström förklarar att den underliggande motiveringen för denna typ av forskning i första hand handlar om att öka kunskapen om en del i klimatsystemet.

– Vi kallar det nyfikenhetsbaserad forskning, vi vill helt enkelt veta hur det fungerar! Utan nyfikenhet skulle det inte finnas någon forskning att omvandla till nytta, bara utveckling baserat på redan existerande kunskap. Våra resultat är fritt tillgängliga för alla klimatforskare och förhoppningen – och målsättningen – är naturligtvis att vi ska bli bättre på att förutse klimatförändringar och dess effekter i Arktis. Men vi hoppas också på att våra resultat bidrar till bättre väderprognoser för Arktis som område och för de som lever och verkar där. Ett annat område där vi tror våra resultat är viktiga handlar om havsisens dynamik, hur isen utvecklas och hur man kan observera det från satellit, och att göra prognoser även för detta.

[1] HELIPOD är ett instrument som monteras på en helikopter för att utföra högupplösta mätningar av atmosfären.

[2] HELIKITE används för luftburna mätningar och består av en heliumballong och en drake. Den kan bära olika typer av mätinstrument och sensorer.