Markering av landningsbana – fler deltagare på ingång

Ola och Andreas vid början på landningsbanan. Nu ser vi fram emot att välkomna resten av teamet till Wasa! Foto: Karna Johansson

Text av: Karna Johansson, expeditionsläkare

Tänk dig att du kommer åkande på den oändliga antarktiska inlandsisen och plötsligt får syn på en full svart sopsäck. Vid närmare granskning är den fylld med snö. Du kliar dig i huvudet och kisar ut över det smärtsamt vita landskapet och får syn på ytterligare en svart sopsäck hundra meter bort. Den visar sig också innehålla snö. Då får du syn på ytterligare en säck, och så ytterligare en. Så här fortsätter det i en kilometer innan det plötsligt står en tät rad med sopsäckar vinkelrätt mot första…

Då vet du att någon i närheten har rekognoscerat för att det ska kunna landa ett flygplan på isen. Om fyndet görs i nutid och platsen är nära Basen på Antarktis, då vet du att det är en grupp som öppnat en forskningsstation för sommaren och nu väntar på resten av sitt team. Det betyder att säsongens expeditionsledare, tekniker och forskare snart fyller tomma sängar på sin station och drar igång säsongens stora projekt. 

Du kan också känna dig trygg med att inga säckar kommer bli kvar ute på isen, eftersom de lagts med öppningen ner är de lätta att tömma på snö och spara tills nästa års landningsbana skall byggas.

En svart sopsäck ligger på snön.
Nej, det är ingen miljömarodör som varit framme, tvärtom. Snöfyllda säckar utmärker en temporär landningsbana, syns perfekt från luften och ger piloten en visuell referens inför landningen. Foto: Karna Johansson

Publiceringsdatum: 16 Dec 2023