I fjordens öga - live från fem meters djup vid Kristineberg marina forskningsstation
Kristineberg marina forskningsstation sänder havet i realtid till dig dygnet runt från vårt undervattensobservatorium placerat på Gullmarsfjordens botten. Kameran står i en äng av ålgräs på fem meters djup. Observatoriets andra kamera är monterad vid en klippvägg på 22 meters djup. För närvarande sänds streamen via GU Play.
Med Fjordens öga vill vi både skapa möjligheter för stationens forskning och utbildning, och samtidigt erbjuda allmänheten avslappnande och samtidigt spännande slow-TV. Du behöver inte titta länge förrän stensnultrorna kikar fram, och krabban trippar förbi på långa ben. Plötsligt flyr småfisken när berggyltan dundrar in. Snart ser du öringarna jaga ovan gräset. Och när du som minst anar det, blockeras synfältet av en sjöstjärna som makligt kryper fram över linsen. Det bästa av allt – när det gäller havet vet vi aldrig vad som dyker upp... Låt dig uppslukas för en stund! Allt från sjöhästar och bläckfiskar till sälar har tittat förbi och sagt hej!
Kristineberg marina forskningsstation grundades 1877 och är en av världens äldsta i sitt slag. Stationen ligger på ön Skaftö i mynningen av Gullmarsfjorden, mittemot Lysekil på västkusten. Kameran rullar dag som natt året runt. På natten ser du fisken, men den ser inte dig. Vi använder lampor med infrarött ljus som de flesta djur inte kan se, just för att inte störa dem om natten.
Mer info om Kristineberg marina forskningsstation finner du här www.polar.se/kristineberg
Kortlänk till kameran som är lättare att komma ihåg: www.tinyurl.com/uvobs
Här är de vanligaste arterna vi ser i grunda kameran:
Stensnultra (Ctenolabrus rupestris) Mycket vanlig på Västkusten, "havets gråsparv". Ofta runt en decimeter lång, brunaktig, svart prick på ovankanten av stjärtfenan.
www.artfakta.se/taxa/206168/information
Skärsnultra (Symphodus melops)
Också ganska vanlig, mer spräcklig och lite större än stensnultran, runt två decimeter. Här sitter den svara pricken mitt på stjärtfenan.
www.artfakta.se/taxa/206171/information
Berggylta (labrus bergylta)
En väsentligt större fisk, ofta halvmetern lång. Ibland brunaktig eller grönaktig, ibland spräcklig. Bosse berggylta har de som vi ofta ser framför kameran fått heta allihopa.
www.artfakta.se/taxa/206169/information
Bergstubb (Pomatoschistus pictus)
De riktigt små lite spräckliga fiskarna som ofta står i stim framför kameran, oftast bara några centimeter långa.
www.artfakta.se/taxa/206164/information
Sjustrålig smörbult (Gobiusculus flavescens)
Lik bergstubben men större, upp till sex centimeter lång. Svart fläck mitt på stjärtfenan, hanen har dessutom en fläck framme vid bröstfenan.
www.artfakta.se/taxa/206159/information
Sej/gråsej (Pollachius virens)
Ser du stim med många stora fiskar som påminner om torskar är det ofta sej. De vi ser här är ofta lite gulaktiga och blänker fint i det infraröda ljuset. En sej kan bli upp till 130 centimeter långa, men ”våra” här på det grunda är ofta kanske 25-30 centimeter.
www.artfakta.se/taxa/206147/information
Vanlig sjöstjärna (Asterias rubens)
På så här grunda vatten är det den vanliga sjöstjärnan man ofta ser. De kan skifta mycket i både storlek och färg. Just här är de ofta lila och kan vara allt från en centimeter till mer än decimeter mellan armspetsarna. Men de kan som sagt ha andra färger och bli större. Ibland kryper de rakt över linsen!
www.artfakta.se/taxa/217671/information
Strandkrabba (Carcinus maenas)
Den vanligaste krabban på grunt vatten, ofta skiftande i brunt eller grönt. Blir knappa decimetern över ryggen.
www.artfakta.se/taxa/217785/information
Havsabborre (Dicentrarchus labrax)
Med jämna mellanrum brukar ett stim havsabborre blixtra förbi. Det är stora smäckra fiskar, silvriga till färgen med ett svart streck ner över gällocket. De kan bli upp till metern långa, vanligare är en halvmeter. En av de individer vi ofta ser saknar nederdelen av stjärtfenan.
www.artfakta.se/taxa/206185/information
Öring, också känd som havsöring (Salmo trutta)
En ganska stor och snabb fisk som ofta susar förbi i bakgrunden. Den kan bli över metern lång men här är den ofta mindre. Titta efter den strömlinjeformade, tropedliknande formen. Vuxna individer i havet är silverfärgade med mörkare gråblå, ibland grönaktig rygg och vit buk. Runda eller oregelbundet X-formiga, svarta fläckar finns strödda över kroppssidorna både ovanför och nedanför sidolinjen. Enstaka mörka fläckar finns också på huvudets sidor. Fenorna är mörka som ryggen, analfenan och bukfenorna något ljusare. Mörka prickar finns på ryggfenan, ibland också stjärtfenan.
www.artfakta.se/taxa/100127/information
Ålgräs (Zostera marina)
Kameran står vid en ålgräsäng och alla de gröna smala bladen du ser är just ålgräs. Det är lustigt nog ingen alg utan just ett gräs som vandrat från land och ner i havet igen. Ålgräsängen är viktig som barnkammare för många arter, men binder också bottnen och förhindrar stranderosion. På ålgräsbladen kryoer ibland vita små ålgräsnudingar (Aeolidiella glauca), artfakta.se/taxa/218124/information , och äter små ålgräsanemoner (Sagartiogeton viduatus)
www.artfakta.se/taxa/217871/information, som också håller till på ålgräsbladen.
Långnosig spindelkrabba (Macropodia rostrata)
De här små krabaterna är en av våra vanligaste gäster på natten, de kryper runt på ålgräsbladen med sina smala långa ben. De är bara ett par centimeter stora.
www.artfakta.se/taxa/macropodia-rostrata-217782/information
Tångräka, långfingrad tångräka (Palaemon adspersu) eller kortfingrad tångräka
(Palaemon elegans) är också en av de nattliga artisterna framför kameran och kan bli sex till sju centimeter långa.
www.artfakta.se/taxa/217812/information
www.artfakta.se/taxa/217813/information
Bland de mer sällsynta arterna vi sett i den grunda kameran hittar vi :
Knubbsäl (Phoca vitulina) www.artfakta.se/taxa/102708/information
Sjöhäst (troligen långnosad sjöhäst Hippocampus guttulatus) www.artfakta.se/taxa/6052560/information
Bläckfisk, troligen spetskalmar (Alloteuthis subulata) www.artfakta.se/taxa/218215/information
Storskarv (Phalacrocorax carbo) www.artfakta.se/taxa/100102/information