– Det finns ett stort intresse att bedriva forskning i Antarktis, både i Sverige och internationellt, därför gör vi vår största satsning på flera decennier. Tillsammans med forskarsamhället skapar vi förutsättningar för ny kunskap om ett av planetens mest svårstuderade områden. Resultaten kommer att få betydelse långt utanför forskarvärlden – för samhällsplanering, för klimatberedskap och för kommande generationers förståelse av ett föränderligt klimat, säger Katarina Gårdfeldt, direktör för Polarforskningssekretariatet.

Forskning för att förstå framtidens havsnivåer

Årets expedition iQ2300 2025/26 är först ut i en femårig forskningssatsning som fokuserar på hur den östantarktiska inlandsisen reagerar på ett varmare klimat – och hur detta påverkar den globala havsnivån fram till år 2300. Det är ett tvärvetenskapligt tema som studerar isdynamik, snöackumulation och shelfisarnas stabilitet.

– Den östantarktiska inlandsisen är i dag relativt stabil, men det kan förändras snabbt i ett varmare klimat. Riiser-Larsenisen är ett av de mest känsliga systemen i Östantarktis, och vår forskning ska ge svar på hur nära ett tröskelvärde vi befinner oss. Genom iQ2300 bygger vi ny kunskap som är avgörande för att bättre förutsäga framtida havsnivåer, säger Arjen Stroeven, professor i naturgeografi vid Stockholms universitet och ledare för temat iQ2300.

Totalt ingår cirka 40 forskningsprojekt i de två teman som beviljades efter en temautlysning 2023. Förutom iQ2300 ingår även Weddellhavets puls – ett marint tema med fokus på det komplexa samspelet mellan hav, is och atmosfär. Fältarbetet inom det temat inleds nästa säsong.

Logistiksamarbete med Tyskland och Finland

Årets expedition pågår mellan 26 november 2025 och 4 februari 2026 och omfattar 23 deltagare – 13 forskare och 10 tekniker – som genomför fältarbete i Dronning Maud Land, Antarktis. Expeditionen utgår från de svenska forskningsstationerna Wasa och Svea samt den tyska stationen Neumayer III. Sedan tidigare finns också ett samarbete med den finska stationen Aboa, som ligger granne med Wasa.

Forskarna som deltar i iQ2300 2025/26 kommer bland annat att:

• mäta istjocklek och bottentopografi under Riiser-Larsenisen med radar och seismik

• studera firn-akviferer – vattenfyllda lager i hårt packad snö mellan nyfallen snö och kompakt is – och deras påverkan på shelfisens stabilitet

• kartlägga snöackumulation längs en 400 km lång transekt från kusten till polarplatån

• kombinera fältdata med satellitobservationer

Bakgrund

Sverige har bedrivit forskning i Antarktis i anslutning till stationerna Wasa och Svea sedan slutet av 1980-talet och är medlem i Antarktisfördraget sedan 1984. Enligt Antarktisfördraget får endast fredliga verksamheter, som forskning och turism, bedrivas på kontinenten, och forskningsresultat ska delas öppet.

De båda forskningsteman Weddellhavets puls och iQ2300 antogs 2023 efter en öppen utlysning. I början av 2024 följde en utlysning av forskningsprojekt inom respektive tema. Forskningen kan bidra till framtida IPCC-rapporter och till planeringen av det internationella polaråret 2032–33.

Svenska forskningsstationer i Antarktis

Forskningsstationen Wasa används enbart under de antarktiska sommarsäsongerna och ligger på nunataken Basen i Vestfjella i Dronning Maud Land. Wasa byggdes under Antarktisexpeditionen 1988/89 och har plats för 12–16 personer.

Forskningsstationen Svea finns i bergmassivet Heimefrontfjella och byggdes under Antarktisexpeditionen 1987/88. Svea var den första svenska forskningsstationen i Antarktis sedan Snow Hill Station 1901 och Maudheim 1949. Svea fungerar som satellitstation till Wasa och är bas för mindre forskargrupper som tillfälligt arbetar i området.

Vid fältarbete används en logistiklösning där bostadsmoduler (arkar) på medar transporteras med snöskoter. En ark har plats för två personer och är utrustad med kamin och kök. Även tält används.

Läs mer om expeditionen: https://www.polar.se/expeditioner/iq2300-202526/

Kontakt

Katarina Gårdfeldt, direktör, Polarforskningssekretariatet, e-post: katarina.gardfeldt@polar.se, telefon: 072-517 07 78

Arjen Stroeven, professor i naturgeografi, Stockholms universitet, arjen.stroeven@natgeo.su.se, telefon: 070-570 28 10