Polarforskningssekretariatets årsredovisning 2024

Polaråret 2024 har präglats av ökat fokus på polarforskning, med nya regeringsuppdrag, satsningar på forskningsinfrastruktur och framgångsrika expeditioner i både Arktis och Antarktis. Polarforskningens betydelse har också lyfts tydligt i årets budget- och forskningspolitiska propositioner.
Polaråret 2024 - direktören har ordet
Polaråret 2024 har inneburit ett väsentligt ökat fokus på Polarforskning, både nationellt och internationellt. Året fick en positiv start när regeringen beslutade om ett uppdrag gällande ett nytt polarforskningsfartyg. Beslutet innebar att en utredare skall bistå Regeringskansliet med att ta fram ett underlag inför en möjlig nyanskaffning. Parallellt fick Polarforskningssekretariatet i uppdrag att stödja utredaren och samla in synpunkter från relevanta forskningsfinansiärer, lärosäten, myndigheter, potentiella internationella samarbetspartners samt fartygsindustrin.
Arbetet inom sekretariatet har till stor del präglats av detta uppdrag, liksom andra viktiga regeringsuppdrag som vi rapporterat till Utbildningsdepartementet under året. Det gäller bland annat ett uppdrag om kommunikation av polarforskning och dess betydelse för förståelsen av klimatförändringar, samt ett förslag till forskningsstrategi för Antarktis.
På nationell nivå ser vi också att regeringen lyfter Arktis strategiska betydelse. Polarforskning nämns hela 22 gånger i budgetpropositionen vilket signalerar dess ökade betydelse inom politiken. Där lyfts även vikten av forskningsinfrastruktur som en förutsättning för fortsatt excellent forskning, samt behovet av långsiktiga och stabila finansiella villkor. Detta är något vi förstås välkomnar.
”Sverige har ett strategiskt intresse av att ha en stark närvaro i Arktis, särskilt i ljuset av ett nytt säkerhetspolitiskt läge och Natomedlemskapet. Sveriges ledande position inom polarforskning och oberoende tillträde till Arktis behöver säkras. Arktiska rådet, Barentsrådet, Östersjöstaternas råd samt Nordliga dimensionen fortsätter också att påverkas av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Regeringen avser att verka för arbetsformer som gör att verksamheten kan fortsätta med bibehållen relevans.”
Budgetpropositionen 2025, 2024/25:1, utgiftsområde 5
Polarforskning fick även stor uppmärksamhet i den forskningspolitiska propositionen som regeringen presenterade i december 2024, där den nämns hela 35 gånger. Propositionen innehåller flera satsningar inom vårt område, vilket är glädjande. Regeringen har dessutom plockat upp flera av de förslag som sekretariatet tidigare lyft i sitt inspel, bland annat:
1) satsning på polarforskarskola,
2) Polar Connect – dataförbindelse mellan Europa och Asien, via Arktis, med stor potential för forskning och miljöövervakning i Arktis, samt
3) riktade satsningar inom polarforskning, där polarforskning föreslås bli ett strategiskt forskningsområde (SFO).
Expeditioner och fältarbete 2024
2024 har också varit ett starkt år för expeditioner. Våra expeditioner till forskningsstationen Wasa i Antarktis har undersökt hur kontinenten kan komma att förändras i ett varmare klimat. Med Wasa som bas har forskare och tekniker genomfört expeditioner i avlägsna områden för att samla in berggrundsprover och flyttblock som inlandsisen transporterat. Dessa prover kan ge värdefull information om Antarktis klimathistoria.
Expeditionen GEOEO med Oden till norra Grönland genomfördes i augusti och september. Tack vare ett fint samarbete med Försvarsmakten kunde forskare, Polarforskningssekretariatets personal och Odens besättning flygas med ett Herkulesplan från Arlanda till den amerikanska basen Pittufik (tidigare Thule), där expeditionen startade. Vi samarbetade även med NASA, NOAA, ArcSix och ICE-PPR och lyckades som första fartyg nå ända in i Victoriafjorden – en stor framgång i sig. Mer information om våra expeditioner och samarbeten finns i denna årsredovisning.
Vid Abisko naturvetenskapliga station har trycket från både nationella och internationella forskare varit fortsatt högt. Detta har resulterat i en intensiv och spännande fältsäsong med både nya och återkommande projekt. Stationen har även ingått i nya internationella samarbeten för att säkerställa att den även i framtiden förblir en av de mest framstående forskningsstationerna i Arktis.
Katarina Gårdfeldt
Direktör
Årsredovisning 2024
Höjdpunkter från årsredovisningen
Expeditioner och fältarbete 2024
- Framgångsrik expedition GEOEO med isbrytaren Oden som nådde Victoriafjorden.
- Forskning kring Antarktis klimatförändringar nära forskningsstationen Wasa.
- Abisko naturvetenskapliga station med hög aktivitet och nya internationella samarbeten.
Förslag till forskningsstrategi för Antarktis
- Identifierade strategiska forskningsprioriteringar som fokuserar på klimatförändringar, ekosystem och miljögifter.
- Sverige föreslås inrätta ett sammanhållet nationellt polarforskningsprogram.
- Prioritering av ny marin forskningsinfrastruktur, inklusive ett nytt polarforskningsfartyg och forskningsstationerna Wasa och Svea.
Internationellt samarbete
- Sverige aktivt i flera internationella nätverk såsom Antarctic Treaty Consultative Meeting och European Polar Board.
- Deltagande i EU-projekt som Polar Connect och POLARIN.
- Stärkt samarbete med USA, Kanada och andra internationella aktörer inom expeditioner och forskningsprojekt.
Forskningsinfrastruktur
- Omfattande underhåll av isbrytaren Oden och investeringar vid logistikcentret i Helsingborg.
- Ökat stöd till Abisko naturvetenskapliga station med fokus på forskarstöd och forskningsinfrastruktur.
- Utredning och förberedelser för en eventuell nyanskaffning av ett polarforskningsfartyg med starkt internationellt stöd.
Kommunikation
- Ökat engagemang i sociala medier med betydande ökning av följare.
- Stort medialt intresse kring GEOEO-expeditionen.
- Konstutställningen ”Expedition Konst” gick vidare till Lidköping.
Miljö och hållbarhet
- Utökat arbete med miljömål, särskilt kring avfallshantering och energianvändning.
- Fokus på ökad förståelse för klimat- och miljöskydd både inom forskning och myndighetsverksamheten.
Ekonomi och statistik
Intäkter och kostnader
-
Totala intäkter: 131 miljoner kr (2023: 93 miljoner kr)
- Anslag: 67 miljoner kr (51 %)
- Bidrag: 49 miljoner kr (38 %)
- Avgifter: 5,7 miljoner kr (4 %)
- Tjänsteexport: 4,5 miljoner kr (3 %)
- Finansiella intäkter: 4,3 miljoner kr (3 %)
-
Totala kostnader: 132 miljoner kr (2023: 95 miljoner kr)
- Expeditioner: 81 miljoner kr (62 %)
- Forskningsinfrastruktur: 29 miljoner kr (22 %)
- Personal: 34 miljoner kr (26 % av totala kostnader)
- Lokalkostnader: 6 miljoner kr (5 % av totala kostnader)
Forskningsexpeditioner
- GEOEO-expeditionen: 74 miljoner kr (största expeditionen 2024)
- Dronning Maud Land (DML)-expeditioner: 7,3 miljoner kr
Forskningsinfrastruktur
- Kostnader:
- Abisko naturvetenskapliga station: 16 miljoner kr (56 %)
- Isbrytaren Oden: 9,2 miljoner kr (32 %)
- Wasa och Svea: 3,5 miljoner kr (12 %)
Forskning vid Abisko naturvetenskapliga station
- Antal besök: 343 (269 unika personer)
- Antal persondygn: 6 181
- Antal forskningsprojekt: 75, främst inom biogeokemi (28 %), naturgeografi (16 %) och ekologi (13 %)
