Expeditionen omfattade insamling av sjöbottensediment och förhistoriska benprover, vilket kan ge viktiga ledtrådar om tidigare ekosystem och miljöförhållanden.

Innovativa metoder för datainsamling

– Vi samlade in sedimentprover med hjälp av en flytande plattform som vi byggde ihop vid varje sjö. Från denna plattform slog vi ned ett flera meter långt rör i sjöns botten för att samla sediment som är upp till 10 000 år gamla. Vi använde en annan metod jämfört med Ryderexpeditionen 2019, vilket gjorde att vi på kortare tid kunde samla in fler sediment, säger Love Dalén, professor i evolutionär genetik vid Stockholms universitet.

Forskarna letade också efter benprover genom att vandra längs platser där erosion från vind och vatten blottat dessa förhistoriska fynd.

– Vi är jättenöjda med insamlingen. Den överträffade våra förväntningar!

Ett starkt intryck

Ett av de starkaste intrycken från expeditionen var morgonen då de nådde den sista sjön med släpande gryningsljus i ryggen och det var helt vindstilla.

– Det var fantastiskt att starta arbetet i sådana förhållanden. Vårt team fungerade väldigt bra i fält, alla blev så pass sammansvetsade att provtagningen gick som en oljad maskin, berättar Lové Dalen.

Nästa steg i projektet är att analysera DNA från proverna. Detta analysarbete förväntas ge viktig insikt i hur klimatförändringar och mänsklig aktivitet har påverkat biodiversiteten i Arktis över tid.